Текст книги "Rättegångsbalk"

Rättegångsbalk
Utfärdad: 18.07.1942

FÖRSTA AVDELNINGEN
Om domstolsväsendet

1 Kap. Om allmän underrätt

1 §

Tingsrätt är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet, första domstol.

Domsaga är tingsrättens domkrets. Om indelningen i domsagor förordnar regeringen. Lag (1974:573).

Ändrad gm SFS 1974:573

2 §

I tingsrätt skall det finnas lagman. Som en del i en administrativ samverkan får en tingsrätt och en förvaltningssrätt på samma ort ha gemensam lagman.

Om regeringen inte bestämmer något annat skall det i tingsrätt även finnas en eller flera rådmän. I de tingsrätter som regeringen bestämmer skall det också finnas en eller flera chefsrådmän.

Lagman, chefsrådman och rådman skall vara lagfarna.

Tingsrätt får vara delad i avdelningar. Ordförande på avdelning är lagmannen eller en chefsrådman.

Vid tingsrätt skall det finnas kansli, som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider. Lag (2009:774).

Ändrad 2002-12-13 gm SFS 2002:996, ikraft 2003-01-01

Ändrad 2009-07-07 gm SFS 2009:774, ikraft 2010-02-15

3 §

Tingsrätten skall, om annat inte är föreskrivet, bestå av en lagfaren domare. Lag (1989:656).

Ändrad gm SFS 1975:1288

Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1986:120, ikraft 1986-07-01

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

3 a §

Vid huvudförhandling i tvistemål skall tingsrätten bestå av tre lagfarna domare, om annat inte är föreskrivet.

Rätten skall bestå av en lagfaren domare när huvudförhandlingen hålls i förenklad form.

Rätten är vid huvudförhandlingen domför med en lagfaren domare om i annat fall än som avses i andra stycket rätten anser det tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet.

Består rätten av tre lagfarna domare och inträffar förfall för någon av dessa sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med två lagfarna domare. Lag (1989:656).

Införd gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

RH 2009:50 Tingsrätten har avgjort ett dispositivt tvistemål vid huvudförhandling med en ensam domare, trots…

3 b §

Tingsrätten skall vid huvudförhandling i brottmål bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två nämndemän.

Vid huvudförhandling i mål om brott för vilket inte är föreskrivet svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader är tingsrätten domför utan nämndemän, om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter och det i målet inte är fråga om företagsbot.

Om det finns skäl för det, får antalet lagfarna domare utökas med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats gäller första stycket andra meningen i fråga om domförhet. Lag (1997:391).

Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1997:391, ikraft 1997-09-01, överg.best.

NJA 2009 s. 832 Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett…

3 c §

Vid avgörande av mål utan huvudförhandling och vid prövning av frågor som hör till rättegången får tingsrätten ha den sammansättning som är föreskriven för huvudförhandling, om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets eller frågans beskaffenhet. Lag (1989:656).

Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

3 d §

I tvistemål där förlikning om saken är tillåten ska tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Första stycket gäller inte, om en part första gången han ska föra talan i målet yrkar att allmänna regler ska tillämpas och därvid gör sannolikt at den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, ska den part som begär att målet överlämnas till tingsrätt senast i samband därmed framställa yrkande som nyss sagts.

Med värde enligt första stycket avses det värde som kan antas gälla vid tiden för talans väckande. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten ska handläggas som tvistemål. Vid bedömningen ska hänsyn inte tas till rättegångskostnaderna. Lag (2010:1202).

Införd gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1991:847, ikraft 1992-01-01, överg.best.

NJA 2006 s. 22 Fråga om prövningstillstånd krävts i hovrätt vid överklagande av flera målsägandes enskilda anspråk…

NJA 2009 s. 832 Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett…

NJA 2010 s. 336 Småmålslagen. En tillämpning av undantagsbestämmelsen i 1 kap. 3 d § andra stycket rättegångsbalken…

NJA 1990 s. 152 Fråga om dispositivt tvistemål, i vilket värdet av vad som yrkades uppenbart inte översteg hälften…

NJA 1995 s. 558 Avgörande för huruvida prövningstillstånd krävs i HovR: n beträffande enskilt anspråk, som TR: n har…

NJA 1996 s. 393 Då en målsägandes enskilda anspråk gentemot samma person i anledning av flera brott prövats i en…

NJA 1999 s. 709 Prövningstillstånd i hovrätt krävs om det vid tingsrätten ursprungligen yrkade beloppet översteg…

RH 2009:8 Sedan tingsrätten lagt upp ett tvistemål till handläggning enligt allmänna regler (T-mål) bestämde…

3 e §

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid tingsrätten eller vid en förvaltningsrätt eller en hyresnämnd på samma ort som tingsrätten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än domare när de utför åtgärder enligt första stycket. Lag (2009:774).

Införd gm SFS 1993:512, ikraft 1993-07-01

Ändrad 2002-12-13 gm SFS 2002:996, ikraft 2003-01-01

Ändrad 2005-12-16 gm SFS 2005:1059, ikraft 2006-01-01

Ändrad 2009-07-07 gm SFS 2009:774, ikraft 2010-02-15

4 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fastställa hur många nämndemän som skall finnas i varje domsaga.

Tingsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. Lag (1983:370).

Ändrad gm SFS 1958:465

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1966:249

Ändrad gm SFS 1975:1288

Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.

5 §

En tingsrätt skall ha kansli på den eller de orter som regeringen bestämmer. Tingsrätten skall ha tingsställe på den eller de orterna om regeringen inte bestämmer annat. Tingsrätten får också ha tingsställe på annan ort som regeringen bestämmer. Lag (2000:1455).

Ändrad gm SFS 1958:465

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1995:495, ikraft 1995-07-01

Ändrad gm SFS 2000:1455, ikraft 2001-03-01

6 §

Tingsrätt skall hålla sammanträde så ofta det kräves för arbetet. Sammanträde för huvudförhandling (ting) skall hållas på tingsställe, om ej särskilda skäl tala för att sammanträdet hålles på annan ort. Lag (1975:502).

Ändrad gm SFS 1975:502

7 §

har upphävts genom Lag (1990:443).

Införd gm SFS 1985:415, ikraft 1985-07-01

Upphävd gm SFS 1990:443, ikraft 1990-07-01

8 §

Utöver vad som följer av 3 b § får, vid prövning av vidlyftiga eller annars särskilt krävande mål om allmänt åtal i vilka bedömningen av ekonomiska eller skatterättsliga förhållanden har väsentlig betydelse, såsom särskilda ledamöter ingå, var för sig eller tillsammans,

1. en person som förordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a §, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om ekonomiska förhållanden,

2. en person som är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltningsdomstol, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om skatterättsliga förhållanden.

Om någon eller några av rättens ledamöter får förhinder sedan huvudförhandlingen har påbörjats, gäller 3 b § första stycket andra meningen i fråga om domförhet. Rätten får dock inte bestå av fler lagfarna domare än nämndemän. Lag (1997:391).

Ändrad gm SFS 1985:415, ikraft 1985-07-01

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1990:443, ikraft 1990-07-01

Ändrad gm SFS 1997:391, ikraft 1997-09-01, överg.best.

9 §

har upphävts genom lag (2000:172).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

10 §

har upphävts genom lag (1975:502).

Ändrad gm SFS 1964:646

Ändrad gm SFS 1974:573

Upphävd gm SFS 1975:502

11 §

har upphävts genom lag (1969:244).

Ändrad gm SFS 1958:8

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1966:249

12 §

har upphävts genom lag (1969:244).

Ändrad gm SFS 1958:8

Ändrad gm SFS 1964:166

13 §

har upphävts genom lag (1969:244).

Ändrad gm SFS 1964:646

14 §

har upphävts genom lag (1969:244).

15 §

har upphävts genom lag (1969:244).

Ändrad gm SFS 1956:587

Ändrad gm SFS 1963:149

16 §

har upphävts genom lag (1969:244).

17 §

har upphävts genom lag (1969:244).

Ändrad gm SFS 1964:646

Ändrad gm SFS 1969:244

MÖD 2007:31 Brukningsavgift; nu fråga om kvarstad – Statens va-nämnd har inte ansetts behörig att besluta…

2 Kap. Om hovrätt

1 §

Hovrätt är överrätt i mål, som fullföljas från allmän underrätt. Den äger tillsyn över de domstolar, som höra under hovrätten.

2 §

Hovrätt ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget har begåtts av domare i allmän underrätt.

Hovrätt är i övrigt första domstol i mål, beträffande vilka detta föreskrivs i lag. Lag (2008:156).

Ändrad gm SFS 1965:585

Ändrad gm SFS 1969:244

Ändrad gm SFS 1971:1060

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1986:649, ikraft 1987-06-01

Ändrad gm SFS 1987:681, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad 2008-04-22 gm SFS 2008:156, ikraft 2008-06-01

NJA 2003 s. 531 I samband med en i hovrätt väckt talan om enskilt anspråk mot domare i tingsrätt på grund av fel…

NJA 1986 s. 257 Tillämpning av 3 kap 7 § andra meningen skadeståndslagen i fall då HD ej beviljat prövningstillstånd.

3 §

I varje hovrätt skall det finnas en hovrättspresident, en eller flera hovrättslagmän samt hovrättsråd av vilka en eller flera skall vara vice ordförande. De skall vara lagfarna.

En hovrätt får vara indelad i avdelningar. Chef för en avdelning är presidenten eller en lagman.

Vid varje hovrätt skall det finnas ett kansli som hålls öppet för allmänheten på bestämda tider. Lag (1998:1800).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1952:775

Ändrad gm SFS 1969:244

4 §

Hovrätten är domför med tre lagfarna domare. I mål som överklagats från tingsrätt skall dock minst fyra lagfarna domare delta när hovrätten avgör målet, om tingsrätten bestått av tre lagfarna domare. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Flera än fem lagfarna domare får inte delta i hovrätten.

I brottmål gäller, i stället för bestämmelserna i första stycket, att hovrätten är domför med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Flera än fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Finns det inte anledning att döma till svårare straff än böter och är det i målet inte fråga om företagsbot, är hovrätten domför även med den sammansättning som anges i första stycket. Detsamma gäller vid handläggning som inte sker vid huvudförhandling.

Vid behandling av frågor om prövningstillstånd skall hovrätten bestå av tre lagfarna domare. Ett prövningstillstånd som inte är begränsat enligt 49 kap. 14 a § första stycket får dock meddelas av en lagfaren domare, om frågan är enkel.

Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse eller efter det att ett överklagande har förfallit vid sammanträde som avses i 50 kap. 10 § eller 51 kap. 10 § är hovrätten domför med en lagfaren domare. Detsamma gäller vid beslut om undanröjande av tingsrättens avgörande sedan käromålet återkallats.

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en lagfaren domare i hovrätten eller, om de inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare, av en annan tjänsteman i hovrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller även för andra tjänstemän än domare när de utför åtgärder enligt femte stycket. Lag (2005:683).

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1976:560

Ändrad gm SFS 1982:1123

Ändrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1986:120, ikraft 1986-07-01

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1993:515

Ändrad gm SFS 1997:391, ikraft 1997-09-01, överg.best.

Ändrad 1999-03-16 gm SFS 1999:84, ikraft 1999-04-01, överg.best.

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

NJA 2008 B 84 En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om…

NJA 1988 s. 268 Vid beslut om avvisning av för sent inkomna besvär över beslut att vägra prövningstillstånd skall…

NJA 1994 s. 545 Sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 28 § RB har ansetts ha förekommit i HovR: n, när en…

4 a §

Utöver vad som följer av 4 § får i hovrätten som särskilda ledamöter ingå, var för sig eller tillsammans,

1. en person som förordnats som ekonomisk expert enligt 4 kap. 10 a §, om det finns behov av särskild fackkunskap inom hovrätten i fråga om ekonomiska förhållanden,

2. en person som är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltningsdomstol, om det finns behov av särskild fackkunskap inom hovrätten i fråga om skatterättsliga förhållanden. Lag (1985:415).

Ändrad gm SFS 1974:573

4 b §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fastställa hur många nämndemän som skall finnas i hovrättens domkrets för tjänstgöring i hovrätten.

Hovrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. Lag (1985:415).

Ändrad gm SFS 1974:573

5 §

Hovrätt skall sammanträda på den ort där den har sitt säte.

Sammanträde får också hållas på någon annan ort om det finns skäl till det.

Sammanträde skall hållas så ofta det krävs för arbetet. Lag (1993:514).

Ändrad gm SFS 1974:573

6 §

Rikets hovrätter äro: Svea hovrätt, Göta hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge, hovrätten för Västra Sverige, hovrätten för Nedre Norrland och hovrätten för Övre Norrland.

Om hovrätternas domkretsar förordnar regeringen. Lag (1974:573).

Ändrad gm SFS 1974:573

7 §

har upphört att gälla genom lag (1975:502).

Ändrad gm SFS 1974:573

3 Kap. Om Högsta domstolen

1 §

Högsta domstolen är överrätt i mål, som fullföljas från hovrätt. Lag (1974:573).

Ändrad gm SFS 1974:573

2 §

Att i Högsta domstolen talan i visst fall må föras mot beslut av advokatsamfundets styrelse eller annat samfundets organ, stadgas i 8 kap. 8 §. Lag (2009:344).

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1963:149

3 §

Högsta domstolen ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget begåtts av statsråd, justitieråd, någon av riksdagens ombudsmän, justitiekanslern, riksåklagaren, domare eller generaladvokat i Europeiska unionens domstol eller den som utövar något av dessa ämbeten eller av hovrättsdomare eller justitiesekreterare i Högsta domstolen.

Högsta domstolen ska vidare som första domstol pröva om justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå läkarundersökning. Högsta domstolen är i övrigt första domstol i mål beträffande vilka detta föreskrivs i lag. Lag (2010:1391).

Ändrad gm SFS 1974:573

4 §

I Högsta domstolen ska det finnas fjorton justitieråd eller det högre antal som behövs. Justitieråden ska vara lagfarna. De får inte inneha eller utöva något annat ämbete.

Ett av justitieråden ska vara domstolens ordförande.

Högsta domstolen får vara indelad i avdelningar. Om Högsta domstolen är indelad i avdelningar, är Högsta domstolens ordförande även ordförande på en avdelning. Ett av de övriga justitieråden är ordförande på annan avdelning.

När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta domstolen, får den som har avgått med ålderspension från sin anställning som justitieråd förordnas att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. Det som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd ska även tillämpas på ersättare. Lag (2010:1391).

Ändrad gm SFS 1974:573

5 §

Rätten ska, om inte annat följer av andra stycket eller 5 a § andra stycket, bestå av minst fem ledamöter vid prövning av själva saken i

1. mål där prövningstillstånd har beviljats av Högsta domstolen,

2. mål där Högsta domstolen är första domstolsinstans,

3. mål där talan har väckts i hovrätt och överklagande har skett till Högsta domstolen,

4. mål som har överklagats av Justitiekanslern eller av en justitieombudsman,

5. ärenden om resning, återställande av försutten tid eller klagan över domvilla, om prövningen inte är enkel, och

6. ärenden enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott.

Om en framställning i ett mål där Högsta domstolen är första domstolsinstans inte innefattar laga skäl för talan eller det annars är uppenbart att talan är ogrundad, får rätten bestå av tre eller fyra ledamöter när dom i målet meddelas utan att stämning har utfärdats.

När Högsta domstolen avger ett sådant yttrande som avses i 2 § lagen (1974:579) om handläggningen av nådeärenden ska rätten bestå av minst tre ledamöter. Lag (2009:344).

Ändrad gm SFS 1972:147

5 a §

I andra fall än sådana som avses i 5 § beslutar Högsta domstolen för varje mål eller ärende hur många ledamöter som ska ingå i rätten.

Det som sägs i första stycket gäller även vid prövning av

1. frågor om beviljande av prövningstillstånd i hovrätt,

2. frågor om återförvisning av mål till hovrätt, och

3. överklagande av hovrätts avvisningsbeslut som avses i 54 kap. 17 §. Lag (2009:344).

Ändrad gm SFS 1972:147

5 b §

Fler än sju ledamöter får inte ingå i rätten, om inte annat följer av 6 §. Lag (2009:344).

Ändrad gm SFS 1972:147

6 §

Om det vid överläggning till dom eller beslut framkommer att den mening som råder i rätten avviker från en rättsgrundsats eller lagtolkning, som förut varit antagen av Högsta domstolen, får rätten besluta att målet eller, om det är lämpligt, en viss fråga i målet ska avgöras av Högsta domstolen i dess helhet. Ett sådant beslut får också meddelas om det i annat fall är av särskild betydelse för rättstillämpningen att målet eller en viss fråga avgörs av Högsta domstolen i dess helhet.

Om det i olika domar eller beslut av Högsta domstolen har gjort sig gällande mot varandra stridande åsikter i fråga om en viss rättsgrundsats eller lagtolkning, gäller första stycket första meningen endast om rätten finner att den rådande meningen avviker från den dom eller det beslut som meddelades senast.

Första stycket gäller inte mål som angår den som är häktad eller mål som annars enligt särskild föreskrift kräver ett skyndsamt avgörande, om målet inte utan menlig tidsutdräkt kan avgöras av Högsta domstolen i dess helhet.

När ett mål eller en fråga avgörs av Högsta domstolen i dess helhet ska alla justitieråd som inte har förhinder delta i avgörandet. Lag (2009:344).

Ändrad gm SFS 1972:147

6 a §

Om rätten består av fler än två ledamöter och en av dessa får förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför. Lag (2009:344).

Införd 2009-05-19 gm SFS 2009:344, ikraft 2009-07-01

7 §

När Högsta domstolen behandlar en ansökan om resning eller en klagan över domvilla i ett mål som har avgjorts av Högsta domstolen, får inte någon ledamot som deltagit i det tidigare avgörandet ingå i rätten, om ett tillräckligt antal ledamöter ändå finns tillgängligt inom domstolen. Lag (2009:344).

Införd gm SFS 1972:147

Ändrad gm SFS 1994:1034, ikraft 1994-10-01, överg.best.

Upphävd gm SFS 1971:218

8 §

För beredning och föredragning av mål i Högsta domstolen finns hos domstolen särskilda tjänstemän. Lag (2009:344).

Ändrad gm SFS 1972:147

Ändrad gm SFS 1985:934, ikraft 1986-01-01

Rubrik 2009-05-19 gm SFS 2009:344, ikraft 2009-07-01

NJA 2004 s. 646 Grovt koppleri? – Justering av åtal skall beaktas efter överklagande enbart i fråga om…

NJA 2006 s. 37 Resning har ansetts kunna beviljas i ett domvilloärende. Fråga om sökanden haft giltig ursäkt för…

4 Kap. Om domare

1 §

Lagfaren domare skall vara svensk medborgare och hava avlagt för behörighet till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må den utöva domarämbete, som är i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar regeringen. Lag (1988:1260).

Ändrad gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

2 §

I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av sådana domare som avses i 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 § och 3 kap. 4 §. Lag (2010:1391).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1964:646

Ändrad gm SFS 1969:244

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1985:934, ikraft 1986-01-01

Ändrad gm SFS 1991:1819, ikraft 1992-01-01

Ändrad 2010-12-07 gm SFS 2010:1391, ikraft 2011-01-01

3 §

Har upphävts genom lag (1964:646).

Ändrad gm SFS 1952:775

Upphävd gm SFS 1964:646

4 §

Om beviljande av ledighet och förordnande av vikarie för lagfaren domare i hovrätt eller underrätt meddelas bestämmelser av regeringen. Lag (1974:573).

Ändrad gm SFS 1974:573

5 §

Nämndemän utses genom val.

Om det i en domsaga ingår mer än en kommun eller, utöver en eller flera kommuner, en del av en annan kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till kommunernas respektive kommundelens folkmängd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall för varje län inom hovrätts domkrets eller, om del av län ingår i hovrätts domkrets, för sådan del fastställa det antal nämndemän i hovrätt som skall utses. Lag (2007:74).

Ändrad gm SFS 1969:244

Ändrad gm SFS 1975:1288

Ändrad gm SFS 1976:560

Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1988:616, ikraft 1989-01-01, överg.best.

Ändrad 2007-03-13 gm SFS 2007:74, ikraft 2007-04-01

6 §

Valbar till nämndeman är varje svensk medborgare, som inte är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. För att vara valbar till nämndeman krävs vidare, i tingsrätt att han eller hon är folkbokförd i kommunen eller den del därav som hör till tingsrätten och i hovrätt att han eller hon är folkbokförd i länet eller den del därav som hör till hovrätten. Den som är lagfaren domare, anställd vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller annan som har till yrke att föra andras talan inför rätta får inte vara nämndeman.

Ingen får samtidigt vara nämndeman i hovrätt och tingsrätt.

Till nämndeman bör endast den utses som med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget.

Den som fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter fyra år.

Domstolen prövar självmant den valdes behörighet. Lag (2007:74).

Ändrad gm SFS 1988:616, ikraft 1989-01-01, överg.best.

7 §

Val av nämndeman i tingsrätt förrättas av kommunfullmäktige.

Val av nämndeman i hovrätt förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Vid val av nämndemän skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid. Lag (2006:850).

Ändrad gm SFS 1988:616, ikraft 1989-01-01, överg.best.

7 a §

En nämndeman har rätt till ledighet från anställning i den utsträckning som behövs för att han eller hon skall kunna utföra sitt uppdrag. Lag (2006:850).

Ändrad gm SFS 1988:616, ikraft 1989-01-01, överg.best.

8 §

En nämndeman väljs för fyra år. Den som har fyllt sextio år får avgå som nämndeman. Domstolen får entlediga en nämndeman som visar giltigt hinder.

Domstolen skall entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget.

Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör nämndemannens uppdrag. Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av mandatperioden.

Om en nämndemans uppdrag upphör under tjänstgöringstiden utses en ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän inom domsagan eller länet får en nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket. Lag (2006:850).

Ändrad gm SFS 1988:616, ikraft 1989-01-01, överg.best.

8 a §

Domstolen får stänga av en nämndeman från tjänstgöringen om han eller hon

1. är föremål för ett ärende om entledigande,

2. är föremål för förundersökning eller står under åtal för ett brott som vid fällande dom kan antas leda till entledigande, eller

3. i övrigt uppvisar ett beteende eller ett tillstånd som bedöms skada allmänhetens förtroende för rättskipningen.

Ett beslut om avstängning enligt första stycket 3 skall gälla för viss tid, dock högst sex månader. Lag (2006:850).

Införd 2006-06-21 gm SFS 2006:850, ikraft 2006-07-01

8 b §

Beslut om entledigande och avstängning av nämndemän får överklagas till en särskild statlig nämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

Regeringen meddelar föreskrifter om nämnden. Lag (2006:850).

Införd 2006-06-21 gm SFS 2006:850, ikraft 2006-07-01

9 §

En nämndeman som entledigats eller avgått är, om han eller hon alltjämt är valbar, skyldig att fullgöra uppdraget till dess domstolen fått besked om att annan blivit vald samt att även därefter tjänstgöra vid fortsatt behandling av mål i vars handläggning han eller hon tidigare har deltagit. Detta gäller dock inte den som entledigats enligt 8 § andra stycket eller som avgått sedan ett ärende om sådant entledigande eller om avstängning har inletts. Lag (2006:850).

Ändrad 2006-06-21 gm SFS 2006:850, ikraft 2006-07-01

10 §

Är nämndeman av jäv hindrad att tjänstgöra eller uteblir han från rättens sammanträde och kan annan nämndeman ej utan tidsutdräkt infinna sig, äge rättens ordförande till tjänstgöring i nämnden kalla någon, som är valbar till nämndeman för domkretsen.

10 a §

Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter enligt 1 kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under treårsperioden får vid behov ytterligare personer förordnas för återstående del av perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål en omständighet som medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt giltighet såvitt avser det pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får ej vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (1988:1260).

Införd gm SFS 1985:415, ikraft 1985-07-01

Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

11 §

Domare skall, innan han må tjänstgöra, avlägga denna ed:

"Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla."

Ändrad gm SFS 1959:257

Ändrad gm SFS 1975:1288

Ed skall avläggas inför domstol eller inför rättens ordförande. Lag (1975:1288).

Ändrad gm SFS 1959:257

Ändrad gm SFS 1975:1288

12 §

De som med varandra äro eller varit gifta eller äro i rätt upp– och nedstigande släktskap eller svågerlag eller äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller de som på liknande sätt äro varandra närstående må ej samtidigt sitta som domare i rätten. Lag (1973:240).

Ändrad gm SFS 1958:641

Ändrad gm SFS 1971:875

Ändrad gm SFS 1973:240

13 §

Domare är jävig att handlägga mål:

1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp– eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;