Текст книги "Rättegångsbalk"

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8. vid huvudförhandling i brottmål om han före denna huvudförhandling har prövat frågan om den tilltalade har begått gärningen;

9. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

10. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. Lag (1993:348).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1958:641

Ändrad gm SFS 1971:875

Ändrad gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

NJA 2008 s. 893 Domare i Miljööverdomstolen som avvisat en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet avseende en…

NJA 2008 B 84 En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om…

NJA 2010 s. 274 Medlemskap i en juridisk yrkesförening och anställning som rättssakkunnig i Regeringskansliet har…

NJA 1993 s. 571 Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. – Tillika fråga om…

NJA 1994 s. 678 Fråga om domare varit jävig enligt 4 kap 13 § 10 RB.

NJA 1997 s. 235 Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.

NJA 1998 s. 82 Domare som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning att den…

NJA 1998 s. 228 Fråga om jäv enligt 4 kap 13 § 10 RB.

MÖD 2003:90 Rättegångsfel på grund av jäv–I anslutning till huvudförhandling i miljödomstolen bjöd…

MÖD 2003:107 Ansökan om förlängning av arbetstid; nu fråga om jäv–Två sakkunniga ledamöter i miljödomstolen…

MÖD 2007:44 Jäv – Vid handläggning av en ansökan om tillstånd till ett minikraftverk befanns ena partens…

RH 2001:23 Domare som i beslut om rättspsykiatrisk undersökning funnit övertygande bevisning föreligga för att…

RH 2009:39 En domares engagemang på immaterialrättens område, bl.a. genom medlemskap i två föreningar, har…

RH 2010:16 Målsäganden och den tilltalade i ett brottmål hade tidigare varit parter i ett vårdnadsmål. Två…

RH 2011:30 Fråga om en domares agerande och uttalande i samband med enskilda förlikningsdiskussioner har varit…

RÅ 2005 ref. 1 I ett mål, vari huvudfrågan är om lotterilagen står i överensstämmelse med EG-rätten, har…

RÅ 2011 ref. 14 En domare har inte ansetts jävig att handlägga ett mål rörande inkomsttaxering och skattetillägg…

14 §

Vet domare omständighet föreligga, som kan antagas utgöra jäv mot honom, vare han skyldig att självmant giva det till känna.

Vill part göra jäv mot domare, skall han framställa invändning därom, då han första gången för talan i målet, sedan han erhöll kännedom om att domaren sitter i rätten eller eljest tager befattning med målet eller, om den omständighet, varå jävet grundas, då ej var känd för parten, sedan han erhöll sådan kännedom. Underlåter parten det, vare hans rätt att framställa invändningen förfallen.

Fråga om jäv mot domare i lägre rätt får inte upptagas i högre rätt, med mindre jävet i den högre rätten görs av part, som enligt vad i andra stycket stadgats är berättigad därtill, eller överklagande sker av beslut, varigenom jävet ogillats. Lag (1983:370).

Ändrad gm SFS 1983:370, ikraft 1983-07-01, överg.best.

NJA 2008 B 84 En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om…

NJA 1997 s. 235 Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.

RH 2009:39 En domares engagemang på immaterialrättens område, bl.a. genom medlemskap i två föreningar, har…

RH 2010:16 Målsäganden och den tilltalade i ett brottmål hade tidigare varit parter i ett vårdnadsmål. Två…

15 §

Sedan fråga om jäv mot domare uppkommit, må han vidtaga allenast sådan åtgärd i målet, som icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas och ej innefattar avgörande av målet. Åtgärd, som nu sagts, må av domare vidtagas, ehuru han förklarats jävig.

Har part i rätt tid gjort jäv mot domare, give rätten, så snart ske kan, särskilt beslut däröver.

I prövning av jävsfråga må domaren ej deltaga, med mindre rätten utan honom ej är domför och annan domare ej kan utan tidsutdräkt taga säte i rätten.

NJA 2008 B 84 En lagfaren domare har avträtt från huvudförhandling i brottmål med hänvisning till jäv. Även om…

NJA 1993 s. 571 Fråga om domare mot vilken jäv anförts ägt deltaga i prövningen av jävsfrågan. – Tillika fråga om…

NJA 1997 s. 235 Fråga om jäv för intresseledamöter i arbetsdomstolen.

5 Kap. Om offentlighet och ordning m.m. vid domstol

1 §

En förhandling vid domstol ska vara offentlig.

Kan det antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets– och sekretesslagen (2009:400), får rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, besluta att förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall får en förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 35 kap. 12, 13 eller 17 § eller 36 kap. 1 eller 2 § offentlighets– och sekretesslagen eller, när det gäller domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 18 kap. 1, 2, 3 eller 17 § eller 35 kap. 1 eller 2 § samma lag. En förhandling ska alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 34 kap. 4 § samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjs vid förhandlingen.

Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.

Är det annars för särskilt fall föreskrivet att förhandling får hållas inom stängda dörrar, ska det gälla. Lag (2009:401).

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1975:240

Ändrad gm SFS 1980:101

Ändrad gm SFS 1990:319, ikraft 1990-07-01

Ändrad gm SFS 1991:1549, ikraft 1992-01-01

Ändrad 2000-06-26 gm SFS 2000:564, ikraft 2000-10-01

Ändrad 2006-02-28 gm SFS 2006:47, ikraft 2006-11-01

2 §

Tillträde till offentlig förhandling må, när rättens ordförande finner skäl därtill, vägras den som enligt vad är känt eller må antagas ej fyllt aderton år. Lag (1974:239).

Ändrad gm SFS 1969:168

3 §

Vid förhandling inom stängda dörrar må efter medgivande av rättens ordförande tjänsteman vid domstolen så ock den som för sin utbildning tjänstgör vid denna vara närvarande. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan förhandling.

4 §

Har en förhandling hållits inom stängda dörrar och har det då lagts fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets– och sekretesslagen (2009:400), får rätten besluta att uppgiften inte får uppenbaras. Lag (2009:401).

Ändrad gm SFS 1980:101

Ändrad 2009-06-02 gm SFS 2009:401, ikraft 2009-06-30

5 §

Överläggning till dom eller beslut ska hållas inom stängda dörrar, om rätten inte finner att det kan ske offentligt. Hålls överläggning inom stängda dörrar, får, förutom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman som har att ta befattning med målet. När det finns särskilda skäl får rät-ten tillåta även annan att närvara vid sådan överläggning.

Avkunnande av dom eller beslut ska ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av beslut om sekretess enligt 43 kap. 8 § andra och tredje styckena offentlighets– och sekretesslagen (2009:400), ska dock avkunnandet ske inom stängda dörrar. Lag (2009:401).

Ändrad gm SFS 1980:101

Ändrad 2009-06-02 gm SFS 2009:401, ikraft 2009-06-30

6 §

Är part, vittne eller annan, som skall höras inför rätten, ej mäktig svenska språket må tolk anlitas att biträda rätten.

Finnes vid rätten allmän tolk för det språk, varom är fråga, skall han anlitas. I annat fall förordne rätten lämplig person att i målet biträda som tolk.

Är den som skall höras allvarligt hörsel– eller talskadad, må ock tolk anlitas att biträda rätten.

Ej må den anlitas som tolk, vilken till saken eller till någondera parten står i sådant förhållande, att hans tillförlitlighet därigenom kan anses förringad.

Om anställande av allmän tolk så ock om anlitande av tolk, då den som skall höras är allvarligt hörsel– eller talskadad, meddelas bestämmelser av regeringen. Lag (1975:589).

Ändrad gm SFS 1968:193

Ändrad gm SFS 1974:573

7 §

Den som anställes som allmän tolk eller eljest förordnas att biträda som tolk skall inför rätten avlägga ed, att han efter bästa förstånd skall fullgöra det uppdrag, som lämnats honom. Finnes anledning antaga att den som förordnas att biträda som tolk skall erhålla ytterligare uppdrag som tolk vid domstolen, må han avlägga ed som avser även framtida uppdrag. Lag (1975:1288).

Ändrad gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1975:1288

8 §

En tolk har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer taxa som skall tillämpas vid bestämmande av ersättning. Ersättningen betalas av allmänna medel. Lag (1984:131).

Ändrad gm SFS 1968:193

Ändrad gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1979:289

Ändrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

NJA 2000 s. 659 Tolkning vid två efter varandra följande häktningsför handlingar i samma mål har ansetts vara två…

NJA 1984 s. 334 Fråga om ersättning till domstolstolk för det fall att tolkuppdraget har återkallats (I) eller…

9 §

Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden får utvisa den som stör förhandlingen eller på annat sätt uppträder otillbörligt. Ordföranden får också begränsa antalet åhörare i rättssalen för att undvika trängsel.

En bildupptagning i eller en bildöverföring från rättssalen får ske endast om det följer av lag. Rätten får förbjuda annans ljudupptagning eller ljudöverföring under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller överföringen besvärar den som hörs i sådan grad att det blir till men för utredningen.

Om någon som har utvisats tränger sig in i rättssalen eller om någon i övrigt inte lyder en tillsägelse som har meddelats för att upprätthålla ordningen, får rätten besluta att han eller hon omedelbart skall häktas och kvarbli i häkte så länge sammanträdet pågår, dock inte längre än tre dagar.

Om säkerhetskontroll i domstol finns särskilda föreskrifter. Lag (2005:683).

Ändrad gm SFS 1980:262

Ändrad gm SFS 1981:1065

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

NJA 1990 s. 576 Sveriges riksradio har ansetts behörig att ansöka om resning beträffande ett beslut av HovR att…

NJA 1993 s. 591 Beslut enligt 5 kap 9 § 1 st RB om förbud mot ljudupptagning av förhör vid domstol har ansetts inte…

RH 2007:55 En tingsrättsordförande har ansetts inte ha någon laglig möjlighet att meddela fotografer en…

10 §

Parter och andra som skall delta i ett sammanträde inför rätten skall infinna sig i rättssalen eller där sammanträdet annars hålls.

Om det finns skäl för det, får rätten besluta att en part eller annan som avses i första stycket i stället skall delta genom ljudöverföring eller ljud– och bildöverföring. Vid bedömningen av om det finns skäl för ett sådant deltagande skall rätten särskilt beakta

1. de kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma om den som skall delta i sammanträdet måste infinna sig i rättssalen, och

2. om någon som skall delta i sammanträdet känner påtaglig rädsla för att vara närvarande i rättssalen.

Ett deltagande enligt andra stycket får inte ske, om det är olämpligt med hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter.

Den som deltar i ett sammanträde genom ljudöverföring eller ljud– och bildöverföring skall anses ha inställt sig inför rätten. Lag (2005:683).

Införd 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

RH 2009:61 Målsägandeförhör per telefon har ansetts olämpligt i mål om ansvar för försök till mord….

RH 2011:36 Den för åklagaren avgörande bevisningen i ett mål utgjordes av ett vittnesförhör. Trots den…

11 §

Om det finns skäl för det, får rätten besluta att syn skall hållas genom ljudöverföring eller ljud– och bildöverföring. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det är olämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga omständigheter. Lag (2005:683).

Införd 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

12 §

Rätten skall se till att de, som skall delta i ett sammanträde och som inte kan beredas plats i rättssalen, kan följa sammanträdet genom en ljud– och bildöverföring i en lokal som ställts i ordning för detta ändamål (sidosal).

Rätten får även låta åhörare som inte kan beredas plats i rättssalen följa sammanträdet genom en ljudöverföring eller en ljud– och bildöverföring i en sidosal.

Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas också i fråga om en sidosal. Lag (2005:683).

Införd 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

Rubrik 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

6 kap. Om registrering av uppgifter och handlingar

1 §

Vid domstolen skall det föras register över alla mål. Registret skall utvisa tiden då varje mål kommit in, de åtgärder som vidtagits med målet, tiden för målets avgörande och, om missnöje anmälts eller överklagande kommit in, dagen då det skett och de åtgärder som vidtagits. Lag (2000:172).

Handlingarna i målet skall föras samman till en akt.

Ändrad gm SFS 1955:56

Ändrad gm SFS 1958:8

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1981:1093

Ändrad gm SFS 1982:1123

2 §

Av målregistret eller av akten skall det framgå

1. domstolens avgöranden i målet, när de har beslutats och vem eller vilka som svarar för beslutet, samt

2. vem eller vilka som svarar för gjorda anteckningar.

När omröstning har förekommit skall skiljaktiga meningar framgå av målregistret eller av akten. Lag (2000:172).

Ändrad gm SFS 1960:161

Ändrad gm SFS 1975:1288

3 §

Vid ett sammanträde skall följande antecknas:

1. tid och ställe för sammanträdet,

2. vilka som deltar i sammanträdet,

3. rättegångsfullmakter som ges muntligen inför domstolen,

4. när sammanträdet hålls inom stängda dörrar, anledningen till det,

5. parternas yrkanden och invändningar samt medgivanden eller bestridanden av motpartens yrkanden,

6. yrkanden av andra än parter samt parternas medgivanden eller bestridanden av sådana yrkanden,

7. den utredning som läggs fram,

8. vad som iakttas vid en syn på stället, samt

9. det som i övrigt förekommer vid ett sammanträde, i den mån det kan ha betydelse för parterna eller för högre rätt att det antecknas.

Anteckningarna skall göras i anslutning till sammanträdet.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § om jäv gäller för den som gör anteckningarna. Lag (2000:172).

Ändrad gm SFS 1969:511

Ändrad gm SFS 1969:244

4 §

Vid ett sammanträde som hålls under förberedelsen av ett mål och som inte endast avser bevisupptagning skall utöver vad som anges i 3 § följande antecknas:

1. i korthet de omständigheter som parterna åberopar samt motpartens yttrande över dessa omständigheter,

2. de bevis som parterna vill åberopa och vad de vill styrka med varje bevis, samt

3. det som i övrigt behövs inför målets avgörande. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

5 §

När ett bevis tas upp av en domstol som inte har att fatta något slutligt avgörande i målet eller ärendet, skall det upprättas ett protokoll över vad som förekommer. Lag (2000:172).

MÖD 2002:15 Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk–Miljödomstolen hade avvisat…

6 §

I tingsrätt skall en berättelse som lämnas i bevissyfte dokumenteras genom en ljud– och bildupptagning, om det inte finns särskilda skäl mot det. En berättelse som lämnas i högre rätt får dokumenteras på samma sätt.

Om en berättelse som lämnas i bevissyfte inför domstol inte dokumenteras enligt första stycket, skall den dokumenteras genom en ljudupptagning eller, i den omfattning berättelsen kan antas vara av betydelse i målet, skrivas ned. Detta gäller dock inte vid huvudförhandling i Högsta domstolen.

Om berättelsen skrivs ned, skall parterna och den som hörts genast få tillfälle att kontrollera det som skrivits. Den som lämnat berättelsen skall tillfrågas om han eller hon har något att invända mot innehållet. En invändning som inte leder till någon ändring skall antecknas. Därefter får det som skrivits inte ändras. Lag (2005:683).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad 1999-03-16 gm SFS 1999:84, ikraft 1999-04-01, överg.best.

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

MÖD 2002:15 Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk–Miljödomstolen hade avvisat…

6 a §

Det som iakttas vid syn får dokumenteras genom en ljud– och bildupptagning. Lag (2005:683).

Införd 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

7 §

Det som i detta kapitel sägs om mål gäller även ärenden som handläggs enligt denna balk. Lag (2000:172).

Införd 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

7 Kap. Om åklagare och om jäv mot anställda inom polisväsendet m.fl.

1 §

Allmänna åklagare är:– riksåklagaren och vice riksåklagaren, – överåklagare och vice överåklagare, samt

– chefsåklagare, vice chefsåklagare och kammaråklagare.

Närmare bestämmelser om åklagarväsendet meddelas av regeringen. Lag (2001:280).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1974:573

2 §

Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare och har ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet.

Vice riksåklagaren är riksåklagarens ställföreträdare. I övrigt får vice riksåklagaren i den omfattning som riksåklagaren bestämmer utföra de åklagaruppgifter som riksåklagaren får utföra.

Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter anmälan av riksåklagaren, förordna en överåklagare att för viss tid fullgöra åklagaruppgifter som får utföras av vice riksåklagaren.

Under riksåklagaren har överåklagare ansvaret för åklagarverksamheten inom särskilda områden. Lag (2004:1264).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

3 §

Riksåklagaren och vice riksåklagaren anställs med fullmakt genom beslut av regeringen. Lag (2001:280).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1974:573

4 §

Allmänna åklagare utför åklagaruppgifter i tingsrätt och hovrätt. Endast riksåklagaren är emellertid allmän åklagare i hovrätt i mål som avses i 2 kap. 2 § första stycket.

Riksåklagaren är allmän åklagare i Högsta domstolen.

Riksåklagaren får förordna en annan allmän åklagare att utföra talan i Högsta domstolen. Lag (2004:402).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1974:573

5 §

Riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare får överta uppgifter som skall utföras av lägre åklagare. Lag (2004:1264).

Ändrad gm SFS 1947:616

6 §

Om det för åklagare beträffande visst brott finns omständighet som skulle utgöra jäv mot domare, får han eller hon inte ta befattning med förundersökning, åtal för brottet eller annan åtgärd enligt denna balk. Detsamma gäller vid fullgörandet av andra åklagaruppgifter.

Jäv får inte grundas på åtgärd som en åklagare har vidtagit på tjänstens vägnar, eller gärning som förövats mot honom eller henne i eller för hans eller hennes tjänst.

Även om en åklagare är jävig, får han eller hon vidta åtgärder som inte utan fara kan uppskjutas.

En fråga om jäv mot åklagare prövas av en överåklagare. Jäv mot vice riksåklagaren och biträdande åklagare till riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare prövas dock av riksåklagaren. Jäv mot riksåklagaren prövas av honom eller henne. Lag (2004:1264).

Ändrad gm SFS 1947:616

7 §

Inom åklagarväsendet får det finnas biträdande åklagare. Dessa åklagare får i den omfattning som regeringen bestämmer utföra uppgifter som skall utföras av allmän åklagare. Väckande eller fullföljande av åtal i Högsta domstolen får dock inte beslutas av någon annan än riksåklagaren.

Det får även finnas extra åklagare inom åklagarväsendet. Regeringen bestämmer i vilken omfattning extra åklagare får förordnas att utföra uppgifter som skall utföras av annan allmän åklagare än riksåklagaren eller vice riksåklagaren. Riksåklagaren får förordna extra åklagare att utföra talan i Högsta domstolen. Lag (2004:1264).

Ändrad gm SFS 1947:616

8 §

För särskilda åklagare gäller vad som är föreskrivet för dem.

Ingen annan särskild åklagare än justitiekanslern eller en justitieombudsman får besluta att åtal skall väckas eller fullföljas i Högsta domstolen. Lag (2001:280).

Ändrad gm SFS 1947:616

9 §

Det som anges i 6 § om åklagare tillämpas även på anställda inom polisväsendet eller vid Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen som har att vidta åtgärd eller meddela beslut enligt denna balk. En fråga om jäv prövas av respektive myndighet. Lag (2006:83).

Ändrad gm SFS 1964:330

Ändrad gm SFS 1968:193

Ändrad gm SFS 1984:388, ikraft 1984-10-01

Ändrad 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

Ändrad 2006-03-07 gm SFS 2006:83, ikraft 2006-04-01

Införd 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

Rubrik 2001-06-11 gm SFS 2001:280, ikraft 2002-01-01

Rubrik 2006-03-07 gm SFS 2006:83, ikraft 2006-04-01

8 Kap. Om advokater

1 §

För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen.

Advokat är den som är ledamot av samfundet. Lag (1974:573).

Ändrad gm SFS 1974:573

2 §

Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas som

1. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz,

2. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domarämbete,

3. har genomgått för advokatverksamhet erforderlig praktisk och teoretisk utbildning,

4. har gjort sig känd för redbarhet, och

5. även i övrigt bedöms lämplig att utöva advokatverksamhet.

Advokatsamfundets styrelse får i enskilda fall medge undantag från antagningskraven såvitt gäller första stycket 1. Detsamma gäller antagningskraven enligt första stycket 2 och 3 beträffande den som är auktoriserad som advokat i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.

Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli advokat i en stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz och som i Sverige genomgått ett prov som visar att han eller hon har tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen, ska anses uppfylla kraven enligt första stycket 2 och 3. Detsamma gäller den som registrerats enligt 2 a § och som därefter under minst tre år bedrivit faktisk och regelbunden advokatverksamhet i Sverige, under förutsättning antingen att verksamheten huvudsakligen omfattat svensk rätt eller att, om verksamheten inte huvudsakligen omfattat svensk rätt, den registrerade på annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att antas till ledamot i samfundet.

Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark, Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande jurist på advokatbyrå i Sverige ska anses uppfylla kraven enligt första stycket 2–5.

Den som är försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot. Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall är förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde.

Ordinarie domare, allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till ledamot. Detsamma gäller den som annars är anställd hos någon annan än advokat, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag. Lag (2008:420).

Ändrad gm SFS 1972:430

Ändrad gm SFS 1981:828

Ändrad gm SFS 1985:355, ikraft 1985-07-01

Ändrad gm SFS 1988:167, ikraft 1988-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

Ändrad gm SFS 1991:364, ikraft 1991-07-01

Ändrad gm SFS 1992:1511, ikraft 1994-01-01, överg.best.

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad 2001-03-13 gm SFS 2001:57, ikraft 2002-06-01

Ändrad 2001-06-12 gm SFS 2001:364

Ändrad 2001-06-12 gm SFS 2001:366, ikraft 2001-07-01

Ändrad 2008-06-11 gm SFS 2008:420, ikraft 2008-07-01

NJA 2000 s. 135 Det ankommer inte på Högsta domstolen att pröva fråga om dispens från kravet i 3 § första stycket 4…

NJA 2000 s. 214 Om någon på grund av utbildning i annan stat inom EU eller EES skall anses uppfylla kraven på…

NJA 2002 s. 129 Fråga om brottslighets betydelse vid ansökan om inträde i Advokatsamfundet.

NJA 2002 s. 130 En norsk advokat har, med tillämpning av den EES-reglering som ligger till grund för 8 kap. 2 § 3…

NJA 2004 s. 730 Vid prövning av ansökan om inträde i Sveriges advokatsamfund har samfundets styrelse, i enlighet…

NJA 2010 s. 204 Fråga om dispens från kravet att den som antas som ledamot av Sveriges advokatsamfund inte får vara…

NJA 1991 s. 232 Vid prövning av besvär över beslut av advokatsamfundet att vägra en sökande inträde i samfundet på…

NJA 1996 s. 221 Fråga om innebörden av kravet i 8 kap 2 § 1 st 4 RB på genomgången praktisk utbildning för…

NJA 1997 s. 851 Fråga om den som på egen begäran utträtt ur Sveriges advokatsamfund kunde anses berättigad att på…

NJA 1998 s. 22 Det ankommer inte på HD att pröva en fråga om dispens från kunskapskravet i 8 kap 2 § 1 st 3 RB för…

2 a §

Den som är auktoriserad som advokat i en annan stat inom Europeiska unionen och utövar stadigvarande advokatverksamhet i Sverige under sitt hemlands titel, skall vara registrerad hos advokatsamfundet.

En sådan advokat skall uppfylla de villkor som anges i 2 § sjätte stycket. Lag (1999:791).

Införd 1999-11-09 gm SFS 1999:791, ikraft 2000-01-01

3 §

Ansökan om inträde i advokatsamfundet eller registrering enligt 2 a § prövas av dess styrelse. Lag (1999:791).

Ändrad 1999-11-09 gm SFS 1999:791, ikraft 2000-01-01

NJA 1991 s. 232 Vid prövning av besvär över beslut av advokatsamfundet att vägra en sökande inträde i samfundet på…

4 §

En advokat skall i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed. En advokat är skyldig att förtiga vad han får kännedom om i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver detta.

I advokatverksamhet som bedrivs i bolagsform får endast advokat vara delägare eller bolagsman, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag.

En advokat är skyldig att hålla sina huvudmäns pengar och andra tillgångar avskilda från det som tillhör honom själv. Lag (2000:172).

Ändrad gm SFS 1963:149

Ändrad gm SFS 1977:943

Ändrad gm SFS 1980:101

Ändrad gm SFS 1994:1034, ikraft 1994-10-01, överg.best.

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

5 §

Har upphävts genom lag (1972:430).

Upphävd gm SFS 1972:430

6 §

Tillsyn över advokatväsendet utövas av advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd, vilka har att tillse att en advokat vid utförande av talan inför domstol och i sin övriga verksamhet fyller de plikter som åvilar honom. Frågor om disciplinära ingripanden mot advokater enligt 7 § första-fjärde stycket prövas av disciplinnämnden och, i enlighet med vad som bestäms i stadgarna, av styrelsen.

En advokat är skyldig att lämna samfundet de uppgifter som behövs för tillsynen.

Justitiekanslern får begära åtgärd hos disciplinnämnden mot en advokat som åsidosätter sin plikt och hos styrelsen mot den som inte längre är behörig att vara advokat.

Den som har deltagit i handläggningen av ett tillsynsärende hos advokatsamfundet får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om någons personliga eller ekonomiska förhållanden. Lag (1997:273).

Ändrad gm SFS 1963:149

Ändrad gm SFS 1983:91, ikraft 1983-04-01

Ändrad gm SFS 1997:273, ikraft 1997-07-01, överg.best.

7 §

En advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller som annars förfar oredligt, ska uteslutas ur advokatsamfundet. När det gäller en sådan advokat som avses i 2 a § ska registreringen upphävas. Är omständigheterna mildrande, får advokaten i stället tilldelas en varning.

En advokat som annars åsidosätter sina plikter som advokat får meddelas en varning eller erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får advokaten uteslutas ur samfundet eller, i fråga om en sådan advokat som avses i 2 a §, registreringen upphävas.

En advokat som tilldelas en varning får, om det finns särskilda skäl, även åläggas att utge en straffavgift till samfundet med lägst ettusen och högst femtiotusen kronor.

Om det bedöms tillräckligt får disciplinnämnden, i stället för att tilldela en advokat erinran, göra ett uttalande om att advokatens åtgärd är felaktig eller olämplig.

En advokat är skyldig att genast träda ur samfundet om det inträffar en sådan omständighet som gör att han eller hon enligt 2 § femte eller sjätte stycket inte får antas till ledamot av samfundet, om inte styrelsen i fall som avses i 2 § sjätte stycket andra meningen medger undantag. Om advokaten inte träder ur samfundet, trots att han eller hon är skyldig att utträda, ska styrelsen förordna om hans eller hennes uteslutning. Detsamma gäller, om en advokat inte längre uppfyller hemvistkravet enligt 2 § första stycket 1 och styrelsen inte medger att han eller hon får stå kvar som ledamot av samfundet. Om en sådan advokat som är registrerad enligt 2 a § fråntas rätten att uppträda som advokat i den stat där han eller hon är auktoriserad, ska styrelsen upphäva registreringen.

I beslut varigenom någon uteslutits ur samfundet får förordnas att beslutet genast ska verkställas. Detsamma gäller ett beslut att upphäva en registrering.

Brott mot tystnadsplikt enligt 4 § första stycket andra meningen får inte åtalas av någon annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt. Lag (2008:420).

Ändrad gm SFS 1963:149

8 §

Den som vägrats inträde i eller uteslutits ur advokatsamfundet får överklaga beslutet hos Högsta domstolen. Detsamma gäller den som vägrats registrering enligt 2 a § eller vars registrering upphävts enligt 7 §. Justitiekanslern får hos Högsta domstolen överklaga ett beslut enligt 7 § av samfundets styrelse eller disciplinnämnd. Lag (1999:791).