Текст книги "Rättegångsbalk"

Ändrad gm SFS 1963:149

9 §

Vad i rättegångsbalken eller i någon annan lag föreskrivs om advokater skall i tillämpliga delar gälla även den som är auktoriserad som advokat i någon annan stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz när denne är verksam i Sverige. Därvid skall han använda den yrkesbeteckning som används i den stat där han är auktoriserad, uttryckt på denna stats språk och med hänvisning till den yrkesorganisation som han tillhör eller till den domstol vid vilken han enligt den statens lag får tjänstgöra. Om rätten kräver det, skall den som uppger sig uppfylla kraven i första meningen förete bevis härför.

Första stycket första meningen omfattar bestämmelsen i 4 § andra stycket om advokatverksamhet i bolag endast i fråga om den som är skyldig att vara registrerad enligt 2 a §.

Advokatsamfundets styrelse skall underrätta behörig myndighet eller organisation i den stat där advokaten är auktoriserad om beslut i vilket det har konstaterats att han åsidosatt sina plikter som advokat. Lag (2001:57).

Införd gm SFS 1992:1511, ikraft 1994-01-01, överg.best.

Ändrad 1999-11-09 gm SFS 1999:791, ikraft 2000-01-01

Ändrad 2001-03-13 gm SFS 2001:57, ikraft 2002-06-01

10 §

Den som utan att vara behörig till det utger sig för att vara auktoriserad som advokat i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska unionen, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, döms till böter. Lag (2001:57).

Införd 1999-11-09 gm SFS 1999:791, ikraft 2000-01-01

Ändrad 2001-03-13 gm SFS 2001:57, ikraft 2002-06-01

11 §

Regeringen får föreskriva att bestämmelserna i detta kapitel om registrering av den som är auktoriserad som advokat i en stat inom Europeiska unionen också skall omfatta den som är auktoriserad som advokat i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. Lag (2001:57).

Införd 1999-11-09 gm SFS 1999:791, ikraft 2000-01-01

Ändrad 2001-03-13 gm SFS 2001:57, ikraft 2002-06-01

9 Kap. Om straff, vite och hämtning

1 §

En part, som mot bättre vetande inleder eller föranleder rättegång i tvistemål, döms till böter. Lag (1991:241).

Ändrad gm SFS 1991:241, ikraft 1992-01-01

2 §

Om en part mot bättre vetande för talan mot dom eller beslut, döms han till böter. Lag (1991:241).

Ändrad gm SFS 1991:241, ikraft 1992-01-01

NJA 1985 s. 622 Fråga huruvida ombud gjort sig skyldig till rättegångsförseelse. 9 kap 2 och 4 §§ RB.

3 §

Försöker en part i tvistemål eller en målsägande i brottmål förhala rättegången genom påståenden eller invändningar, som är uppenbart ogrundade, eller genom innehållande av bevis eller någon annan otillbörlig åtgärd, döms han till böter. Vad nu sagts om part gäller också intervenient, även om han inte har ställning som part. Lag (1991:241).

Ändrad gm SFS 1991:241, ikraft 1992-01-01

4 §

Vad i 1–3 §§ är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande ställföreträdare så ock ombud eller biträde.

NJA 1985 s. 622 Fråga huruvida ombud gjort sig skyldig till rättegångsförseelse. 9 kap 2 och 4 §§ RB.

5 §

Den som vid ett sammanträde inför rätten stör förhandlingen, bryter mot en ordningsregel eller ett förbud, som har meddelats med stöd av 5 kap. 9 §, eller tar upp eller överför bild i strid mot 5 kap. 9 § andra stycket döms till penningböter. Till samma straff döms den som muntligen inför rätten eller i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt.

Första stycket skall tillämpas också i fråga om en sådan sidosal som avses i 5 kap. 12 §. Lag (2005:683).

Ändrad gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1980:262

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1991:241, ikraft 1992-01-01

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

RH 2007:55 En tingsrättsordförande har ansetts inte ha någon laglig möjlighet att meddela fotografer en…

6 §

Röjer någon utan giltigt skäl vad enligt rättens eller undersökningsledarens förordnande inte får uppenbaras, döms han till böter. Lag (1991:241).

Ändrad gm SFS 1991:241, ikraft 1992-01-01

7 §

Rätten får, om en part eller någon annan bör komma tillstädes eller infinna sig personligen vid en förhandling, förelägga vite. Om någon särskild föreskrift om föreläggande har meddelats, skall den gälla.

Skall ett föreläggande, som enligt särskild föreskrift skall förenas med vite, delges någon som vistas utom riket, får rätten underlåta att förelägga vite, om delgivning annars inte kan ske i den främmande staten. Om något vite inte har satts ut, får den förelagde inte åläggas något ansvar för de kostnader som kan ha uppstått till följd av att föreläggandet inte följts. Föreläggandet skall i övrigt vid den fortsatta handläggningen av målet anses jämställt med ett vitesföreläggande. Lag (2000:564).

Ändrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

Ändrad 2000-06-26 gm SFS 2000:564, ikraft 2000-10-01

NJA 1995 s. 176 Den som är bosatt i annat nordiskt land och uppehåller sig där vid tiden för kallelse att…

8 §

Vite får inte föreläggas när straff är utsatt.

Staten får inte föreläggas vite. Lag (1987:747).

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1981:828

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

NJA 1982 s. 633 Yrkande om vitesföreläggande jämlikt 15 kap 3 § 2 st RB att underlåta åtgärder, som skulle innebära…

MÖD 2005:12 Vitesföreläggande enligt miljöbalken avseende bullerbegränsande åtgärder–Miljööverdomstolen…

9 §

Bestämmelser i denna balk om att den som skall kallas till ett sammanträde skall föreläggas vite i vissa fall gäller inte den som är under femton år. Vite skall inte heller föreläggas om den som skall kallas fyllt femton men inte arton år och det finns anledning att anta att han eller hon inte kan infinna sig utan medverkan av vårdnadshavare eller annan som svarar för hans eller hennes vård och fostran.

Den omständigheten att något vite inte har förelagts hindrar inte att den unge kallas på nytt eller att i övrigt sådana åtgärder vidtas vid den fortsatta handläggningen av målet som skulle ha kunnat komma i fråga om vite hade förelagts.

Har den som skall kallas till ett sammanträde inte fyllt arton år, skall vårdnadshavare eller annan som svarar för den unges vård och fostran underrättas om kallelsen, om det inte finns särskilda skäl mot det. Om den som skall kallas är tilltalad gäller i stället bestämmelserna om underrättelse i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Lag (2002:381).

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1982:1123

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Upphävd 1999-03-16 gm SFS 1999:84, ikraft 1999-04-01, överg.best.

10 §

Skall någon hämtas till ett sammanträde inför rätten, får han, om ej annat följer av vad som sägs nedan, inte omhändertas tidigare än vad som är nödvändigt för att han skall kunna inställas omedelbart till sammanträdet.

Har ett hämtningsförsök tidigare misslyckats eller finns det annars på grund av vad som är känt om den som skall hämtas särskild anledning till det, får rätten eller polismyndighet besluta att han får omhändertas tidigare än vad som följer av första stycket. Omhändertagande får i sådant fall ske högst sex timmar eller, om rätten beslutat, högst arton timmar tidigare än vad som följer av första stycket. Vid rättens prövning skall särskilt beaktas vilka olägenheter det kan antas medföra att den som skall hämtas inte är närvarande vid sammanträdet inför rätten.

Den som har omhändertagits enligt andra stycket är skyldig att i avvaktan på inställelsen stanna kvar på polisstation eller annan plats som bestäms av polismyndigheten. Om den omhändertagne skall inställas i brottmål som tilltalad får han tas i förvar.

Den som har omhändertagits enligt denna paragraf får inte underkastas annan inskränkning i sin frihet än som påkallas av ändamålet med omhändertagandet, ordningen eller allmän säkerhet. Lag (1998:24).

Införd gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

NJA 1992 s. 555 Fråga om tjänstefel vid beslut om förtida omhändertagande enligt 9 kap 10 § 2 st RB.

Rubrik gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1994:420, ikraft 1994-07-01

ANDRA AVDELNINGEN
Om rättegången i allmänhet

I. Om rättegången i tvistemål

10 Kap. Om laga domstol

1 §

Laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort, där svaranden har sitt hemvist.

Är svaranden folkbokförd i Sverige anses som hans hemvist den ort där han var folkbokförd den 1 november föregående år.

För bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning gälle som hemvist den ort, där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse ej finnes, där förvaltningen föres. Lag samma vare i fråga om kommun eller annan sådan menighet.

Dödsbo sökes vid den rätt, där den döde skolat svara.

Den som icke äger känt hemvist vare sig inom eller utom riket sökes där han uppehåller sig. Är han svensk medborgare och uppehåller han sig utom riket eller är hans uppehållsort okänd, sökes han där han inom riket senast haft hemvist eller uppehållit sig. Lag (1991:485).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1991:485, ikraft 1991-07-01, överg.best.

AD 2000 nr 49 Begreppet hemvist i 2 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen har ansetts ha samma innebörd som i…

2 §

Kronan sökes i tvistemål i allmänhet där den myndighet, som har att bevaka talan i målet, har sitt säte.

3 §

Den som icke äger känt hemvist inom riket må i tvist rörande betalningsskyldighet sökas där honom tillhörig egendom finnes. Rör tvisten lös egendom, må han sökas där egendomen finnes.

Fordran, som grundas å löpande skuldebrev eller annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, anses finnas där handlingen är. Annan fordran anses finnas där gäldenären har sitt hemvist. Är pant ställd för fordringen, må denna anses finnas där panten är.

NJA 2004 s. 891 Internationella rättsförhållanden. I tvist rörande betalningsskyldighet har allmänt…

NJA 2006 s. 354 Ett bolag med säte i USA innehar ett europeiskt patent med giltighet i Sverige. Patentet har…

NJA 2010 s. 734 Ett konkursbo, som för en återvinningstalan avseende gäldenärens avtal, har ansetts inte kunna…

NJA 1981 s. 386 Att utlänning i Sverige har sådan honom tillhörig egendom som är avsedd för hans personliga bruk…

NJA 1987 s. 790 Fråga om vilket mått av bevisning som bör krävas för ett påstående att någon har egendom inom viss…

NJA 1988 s. 440 Konossement har ansetts sakna förmögenhetsvärde, sedan godset utlämnats utan företeende av…

NJA 1998 s. 361 Fråga i mål om återvinning i konkurs om svensk domstols behörighet grundad på svaranden…

NJA 1999 s. 16 Internationella rättsförhållanden. Fråga huruvida utländsk svarande i tvist rörande…

RH 2008:9 Svensk domsrätt har – med stöd av 10 kap. 3 § rättegångsbalken och utan hinder av EG-rättsliga…

4 §

Har den som icke äger känt hemvist inom riket här ingått förbindelse eller eljest ådragit sig gäld, må han i tvist därom sökas där förbindelsen ingicks eller gälden uppkom.

5 §

Den som idkar jordbruk, gruv– eller fabriksdrift, hantverk, handel eller annan dylik rörelse med fast driftställe må i tvist, som uppkommit omedelbart på grund av den rörelsen, sökas där driftstället är.

NJA 1992 s. 3 Fråga om tillämpning av 10 kap 5 § RB.

RH 2009:51 Forum enligt 10 kap. 5 § rättegångsbalken (s.k. forum negotii). När ett lokalt bankkontor förmedlat…

6 §

Har någon ingått förbindelse eller eljest ådragit sig gäld å ort, där han mera varaktigt uppehåller sig, må han, medan han befinner sig å orten, för sådan förbindelse eller gäld sökas där. Lag samma vare i fråga om gäld, som någon vid tillfällig vistelse å annan ort ådragit sig för kost, bostad eller dylikt.

7 §

Tvist på grund av förmyndares, god mans eller förvaltares förvaltning får väckas vid rätten i den ort där den omyndige eller den för vilken god man eller förvaltare är eller varit förordnad har sitt hemvist, eller också vid rätten i den ort där förvaltningen förts.

Har någon eljest haft annans egendom till förvaltning, får tvist på grund av förvaltningen väckas vid rätten i den ort, där förvaltningen förts. Lag (1994:1435).

Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

Ändrad gm SFS 1994:1435, ikraft 1995-07-01, överg.best.

8 §

Talan i anledning av skadegörande handling må väckas vid rätten i den ort, där handlingen företogs eller skadan uppkom. Företogs handlingen eller uppkom skadan å orter under skilda domstolar, må talan väckas vid envar av dem.

NJA 2001 s. 336 En talan om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) har vid…

RH 2007:54 En person väckte vid en tingsrätt talan mot ett bolag p.g.a. intrång i hans upphovsrätt till en…

RH 2010:21 Fråga om bestämmelsen i 10 kap. 8 § rättegångsbalken är tillämplig på inomobligatoriskt skadestånd.

8 a §

I tvist mellan konsument och näringsidkare rörande vara, tjänst eller annan nyttighet som tillhandahållits för huvudsakligen enskilt bruk får talan mot näringsidkaren väckas vid rätten i den ort där konsumenten har sitt hemvist. Detta gäller dock endast om målet i tingsrätten kan antas bli prövat av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d §. Lag (1989:656).

Införd gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

9 §

Tvist om arv eller testamente skall tas upp av den rätt där den döde hade att svara i tvistemål i allmänhet.

Tvist om bodelning mellan makar eller sambor skall tas upp av den rätt där någon av dem skall svara i tvistemål i allmänhet. Har någon av dem avlidit, skall en bodelningstvist tas upp av den rätt där den döde hade att svara i tvistemål i allmänhet.

Finns det inte någon domstol som är behörig enligt första eller andra stycket, skall målet tas upp av Stockholms tingsrätt.

I fråga om klander av bodelning eller arvskifte som har förrättats av bodelningsförrättare eller skiftesman finns särskilda bestämmelser. Lag (1987:792).

Ändrad gm SFS 1969:244

Ändrad gm SFS 1973:649

Ändrad gm SFS 1987:792, ikraft 1988-01-01, överg.best.

NJA 1991 s. 340 Fråga vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB om betydelsen av fastighetsforum (I), testamentsforum (II)…

10 §

Tvist om äganderätt eller nyttjanderätt till fast egendom, om rätt till servitut eller annan särskild rätt till egendomen eller om besittning av egendomen ska tas upp av rätten i den ort, där fastigheten ligger. Detsamma gäller om tvisten rör skyldighet för ägare eller innehavare av egendomen att fullgöra något som åligger honom eller henne i denna egenskap eller, då nyttjanderätt eller annan särskild rätt till egendomen upplåtits, det är fråga om vederlag för upplåtelsen, byggnads underhåll eller annat dylikt.

Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastigheter under skilda domstolar, ska tvisten tas upp av den rätt under vilken huvuddelen av fastigheterna ligger. Lag (2010:980).

Ändrad gm SFS 1968:348

Ändrad gm SFS 1970:1002

Ändrad gm SFS 1971:480

Ändrad gm SFS 1977:1145

Ändrad gm SFS 1990:1128, ikraft 1991-01-01, överg.best.

Ändrad 2010-07-13 gm SFS 2010:980, ikraft 2011-05-02

NJA 2009 s. 905 En främmande stat har ansetts inte kunna åberopa immunitet som rättegångshinder mot en talan…

NJA 1991 s. 340 Fråga vid tillämpning av 14 kap 7 a § RB om betydelsen av fastighetsforum (I), testamentsforum (II)…

11 §

Vid domstol, som sägs i 10 §, må ock väckas:

1. tvist om köpeskilling för fast egendom eller annat dylikt anspråk på grund av överlåtelse av äganderätt till egendomen;

2. talan mot ägare av fast egendom om skyldighet att personligen svara för gäld, för vilken egendomen utgör pant, om betalning samtidigt sökes ur egendomen;

3. tvist om skada eller annat intrång å fast egendom;

4. talan om ersättning för arbete, som utförts å fast egendom; eller

5. talan om ersättning för det någon brustit åt hemul angående fast egendom.

12 §

Som fast egendom anses vid tillämpning av detta kapitel även byggnad å annans grund samt gruva och för gruvdrift avsedd byggnad eller anläggning.

NJA 1985 s. 832 Vid finsk domstol väcktes talan mellan parter med hemvist i Sverige om att vissa byggnader i…

13 §

Tvist angående ombudsarvode, fördelning av rättegångskostnad mellan flera ersättningsskyldiga eller annat dylikt anspråk på grund av rättegång må väckas vid den rätt, som först dömt i målet.

14 §

Käromål mot flera svarande må väckas vid den rätt, där någon av dem enligt vad förut i detta kapitel är stadgat har att svara, om det sker samtidigt och käromålen stödja sig på väsentligen samma grund. Är saken sådan, att endast en dom kan givas mot alla, som hava del i saken, må talan ock väckas vid den rätt, där någon av dem har att svara.

Genkäromål upptages av den rätt, som upptagit huvudkäromålet.

Talan, som avses i 14 kap. 4 eller 5 §, upptages av den rätt, som upptagit huvudmålet.

NJA 2003 s. 263 Fråga om hinder enligt 3 kap 7 § skadeståndslagen (1972:207) mot prövning av skadeståndstalan mot…

NJA 2003 s. 531 I samband med en i hovrätt väckt talan om enskilt anspråk mot domare i tingsrätt på grund av fel…

NJA 1986 s. 729 Internationella rättsförhållanden. En svensk medborgare med hemvist utomlands har, med analog…

NJA 1989 s. 36 Fråga om svensk domstols behörighet beträffande genkäromål när huvudkäromålet har avskrivits på…

15 §

Har, sedan stämning delgivits svaranden, ändring inträtt i förhållande, som betingat domstolens behörighet, vare den utan verkan.

NJA 2011 s. 507 Svensk exekutionsbehörighet vid verkställighet av svensk dom om umgänge.

NJA 1989 s. 36 Fråga om svensk domstols behörighet beträffande genkäromål när huvudkäromålet har avskrivits på…

RH 2001:81 En ändring i de förhållanden som ursprungligen har konstituerat svensk domstols behörighet enligt…

16 §

Har skriftligt avtal slutits därom, att uppkommen tvist eller framtida tvist, härflytande ur angivet rättsförhållande, må väckas vid viss domstol eller att för tvisten viss domstol ensam skall vara behörig, lände det till efterrättelse, om ej annat är stadgat.

NJA 2010 s. 734 Ett konkursbo, som för en återvinningstalan avseende gäldenärens avtal, har ansetts inte kunna…

17 §

Ej vare på grund av vad i detta kapitel stadgas rätten behörig att upptaga:

1. tvist, som skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol eller enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän;

2. tvist, som skall väckas vid viss domstol, om denna enligt lag eller författning är ensam behörig att upptaga sådan tvist;

3. tvist, som enligt lag må upptagas allenast av vissa särskilda tingsrätter, om tvisten väckes vid annan domstol;

4. tvist, som avses i 9 eller 10 § eller eljest enligt lag skall upptagas av domstol, som där sägs, om tvisten väckes vid annan domstol;

5. äktenskapsmål;

6. tvist, som angår utmätt egendom eller giltigheten av lösöreköpsavhandling och för vilken behörig domstol är särskilt stadgad; eller

7. tvist, som är av beskaffenhet att kunna utan stämning upptagas av domstol.

Ej heller må på grund av vad i detta kapitel stadgas talan väckas vid domstol av annan ordning än den som för tvistens upptagande är i lag föreskriven; vad nu sagts gälle dock ej tvist, som avses i 13 §.

Yrkande om kvittning för fordran må icke upptagas av domstol, som enligt första stycket ej ägt upptaga tvist angående samma fordran. Lag (1981:828).

Ändrad gm SFS 1968:348

Ändrad gm SFS 1969:244

Ändrad gm SFS 1970:1002

Ändrad gm SFS 1981:828

NJA 2001 s. 22 Sedan Jordbruksverket beslutat att en jordbrukare skulle återbetala uppburet omställningsstöd….

NJA 2002 s. 288 Presstödsnämnden har i visst fall beslutat att presstöd skulle utgå. Sedan åtal väckts mot…

NJA 2003 s. 531 I samband med en i hovrätt väckt talan om enskilt anspråk mot domare i tingsrätt på grund av fel…

NJA 2004 s. 743 Talan om förbud mot störande verksamhet från en grannfastighet skall tas upp av allmän domstol…

NJA 2006 s. 410 Statens energimyndighet har inte ansetts exklusivt behörig att pröva frågor om nättariffers…

NJA 2009 s. 230 Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på…

NJA 2009 s. 625 Det har ansetts ankomma på allmän domstol att pröva talan om förbud vid vite mot en kommun och ett…

NJA 1982 s. 502 Arbetsmarknadsstyrelsen beviljade ett aktiebolag, som var försatt i konkurs, statligt…

NJA 1984 s. 757 Delägare i en samfällighet enligt anläggningslagen för talan vid allmän domstol mot…

NJA 1990 s. 602 Det förhållandet att frågor om prisreglering enligt 2 § 7 mom lagen (1902:71 s 1), innefattande…

NJA 1992 s. 424 Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för…

NJA 1994 s. 657 Tvist om rätt till ekonomiskt stöd enligt förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings– och…

NJA 1998 s. 656 Fråga om allmän domstols behörighet att pröva tvist om återbetalning av avgifter för kommunal…

MÖD 2007:31 Brukningsavgift; nu fråga om kvarstad – Statens va-nämnd har inte ansetts behörig att besluta…

RH 2006:69 Hovrätten har funnit en tingsrätt behörig att pröva en talan om skadestånd i en del som grundade…

RH 2007:23 Allmän domstol (tingsrätt) avvisade talan om skadestånd då den fann att talan skulle prövas av…

17 a §

I lagen (1999:116) om skiljeförfarande finns särskilda bestämmelser om hinder mot rättegång. Dessa skall beaktas endast efter invändning av en part. Lag (1999:117).

Införd 1999-03-16 gm SFS 1999:117, ikraft 1999-04-01

NJA 2007 s. 475 Käranden har som en tredje grund påstått att hans skadeståndstalan inte stöds på det…

18 §

Är rätten av annan grund än i 17 eller 17 a § sägs obehörig att upptaga tvist, som där väckes, skall tvisten dock anses väckt vid rätt domstol, om ej svaranden i rätt tid gjort invändning om domstolens behörighet eller uteblivit från första inställelsen eller, då förberedelsen är skriftlig, underlåtit att inkomma med svaromål. Har svaranden uteblivit eller underlåtit att inkomma med svaromål, skall kärandens uppgift om de omständigheter, som betinga domstolens behörighet, tagas för god, om svaranden erhållit del därav och anledning ej förekommer, att den är oriktig. Lag (1999:117).

Ändrad 1999-03-16 gm SFS 1999:117, ikraft 1999-04-01

AD 1994 nr 36 I mål om skadestånd på grund av uppsägning framställer arbetsgivaren rättegångsinvändning under…

NJA 2009 s. 230 Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på…

NJA 1992 s. 424 Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för…

19 §

Har lägre rätt upptagit tvist, må fråga om rättens behörighet ej upptagas av högre rätt, med mindre frågan dit fullföljes eller där väckes av part, som är berättigad därtill, eller ock tvisten är sådan, att den skall upptagas av annan myndighet än domstol eller av särskild domstol eller omedelbart av högre rätt eller enligt lag eller författning skall omedelbart prövas av skiljemän.

NJA 1992 s. 424 Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för…

RH 2010:67 Stockholms tingsrätt har ansetts vara en sådan särskild domstol som avses i 10 kap. 19 §…

20 §

Förklarar högre rätt att lägre rätt inte är behörig att ta upp ett mål som väckts där, får den högre rätten på yrkande av part hänvisa målet till lägre rätt som är behörig.

Har flera domstolar genom lagakraftvunna beslut förklarats obehöriga, får Högsta domstolen, om någon av domstolarna ändå är behörig, på ansökan av part hänvisa målet till den domstolen.

I fråga om behörighet att ta upp mål, som på grund av Högsta domstolens förordnande enligt 14 kap. 7 a § skall förenas i en rättegång, gäller vad högsta domstolen bestämmer. Lag (2009:344).

Ändrad 2009-05-19 gm SFS 2009:344, ikraft 2009-07-01

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

NJA 2003 s. 458 Fråga om behörig domstol vid prövning av enbart anspråk på ersättning för rättegångskostnader i mål…

NJA 1982 s. 410 Tvist om ersättning för gatukostnader enligt byggnadslagen har ansetts skola prövas av…

NJA 1983 s. 508 Sedan TR i mål, som handlagts enligt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden, förklarat…

NJA 1986 s. 247 Fråga, om tvist är att bedöma som hyrestvist enligt 12 kap 71 § JB och därför skall upptagas av…

NJA 1993 s. 119 Tillämpning av 10 kap 20 § 1 st RB.

NJA 1993 s. 231 Om föreskriven ansökningsavgift inte erlagts, skall domstol avvisa stämningsansökan utan att…

NJA 1999 s. 258 Frågor om rättegångskostnader i samband med att HovR hänvisat mål till behörig TR. 10 kap 20 § 1 st…

RH 2009:80 Skadeståndstalan enligt 2 kap. 18 § regeringsformen väcktes mot staten genom Justitiekanslern för…

20 a § Finner rätten i samband med att en ansökan ges in att rätten saknar behörighet att ta upp målet eller att i annan ordning pröva ansökan men att en annan domstol skulle vara behörig, skall ansökan lämnas över till den domstolen, om sökanden inte har något att invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot att ansökan överlämnas. Ansökan skall anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som den kom in till den domstol som först tog emot ansökan. Lag (1996:247).

Införd gm SFS 1996:247, ikraft 1996-07-01

AD 1997 nr 70 Arbetsdomstolen finner sig inte vara behörig att till prövning ta upp en talan som väckts av en…

21 §

Hava i lag eller författning givits avvikande bestämmelser om laga domstol, vare de gällande.

11 Kap. Om part och ställföreträdare

1 §

Envar kan vara part i rättegång.

Råder ej parten över det, varom tvistas, eller rör tvisten rättshandling, som han ej själv äger ingå, föres talan av den som är partens ställföreträdare. Om talan på grund av skadegörande handling äge vad i 20 kap. 14 § och 21 kap. 1 § första stycket stadgas motsvarande tillämpning.

MD 2009:7 Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är…

2 §

Bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter, kan vara part i rättegång. Lag samma vare i fråga om kronan samt kommun eller annan sådan menighet.

För part, som nu sagts, föres talan av den som är partens ställföreträdare. Lag (1947:616).

Ändrad gm SFS 1947:616

NJA 2009 s. 646 En stiftelse under bildande har ansetts inte kunna föra talan om utfående av stiftelsekapitalet….

NJA 1992 s. 110 Ett partrederi har ansetts kunna uppträda som part i rättegång.

NJA 1993 s. 31 En aktieägarminoritets rätt enligt 15 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) att för bolagets räkning…

NJA 1997 s. 207 Konkursansökan avseende aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare har ansetts skola…

MD 2009:7 Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är…

3 §

Utlänning, som enligt lagen i sitt hemland är oförmögen att föra sin talan, äge dock föra talan här i riket, om han enligt svensk lag är behörig därtill.

4 §

Bevis, att den som i rättegång uppgives vara part eller vill föra talan som part eller ställföreträdare för part är behörig, erfordras ej, med mindre rätten finner bevis böra företes.

5 §

En part skall infinna sig personligen vid huvudförhandling i tingsrätt och hovrätt, om inte hans närvaro kan antas vara utan betydelse för utredningen.

Vid huvudförhandling i Högsta domstolen är en part skyldig att infinna sig personligen, om domstolen finner att hans närvaro är nödvändig för utredningen.

Vid ett sammanträde för förberedelse och vid annan förhandling är en part skyldig att infinna sig personligen, om hans närvaro kan antas främja syftet med sammanträdet.

Vad nu sagts om en parts skyldighet att infinna sig personligen gäller också en parts ställföreträdare. Finns det flera ställföreträdare för en part, får rätten bestämma vilken eller vilka av dem som skall infinna sig. Får en part inte själv föra sin talan, är han ändå skyldig att infinna sig personligen, om rätten finner att hans närvaro är nödvändig för utredningen.

Är en part eller hans ställföreträdare skyldig att infinna sig personligen, skall rätten förordna om detta. Lag (20099:344).

Ändrad 2009-05-19 gm SFS 2009:344, ikraft 2009-07-01

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

NJA 1995 s. 176 Den som är bosatt i annat nordiskt land och uppehåller sig där vid tiden för kallelse att…

6 §

En part som har kallats att inställa sig till ett sammanträde får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om parten är en fysisk person och det är skäligt med hänsyn till hans eller hennes ekonomiska förhållanden, de kostnader som kan uppstå i samband med inställelsen och omständigheterna i övrigt. Rätten får bevilja förskott på ersättningen.

Ersättning betalas enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Lag (1996:1624).

Införd gm SFS 1996:1624, ikraft 1997-12-01

12 Kap. Om rättegångsombud

1 §

Parts talan må föras genom ombud.

Om skyldighet för part att infinna sig personligen stadgas i 11 kap. 5 §.

2 §

Såsom ombud får inte brukas annan än den som rätten med hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet. Ombudet skall behärska svenska språket.

Ombud skall ha hemvist i Sverige, i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz; dock får även annan brukas såsom ombud, om rätten med hänsyn till omständigheterna finner det lämpligen kunna ske.

Ej må den vara ombud, som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (2001:57).

Ändrad gm SFS 1956:230

Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

Ändrad gm SFS 1991:364, ikraft 1991-07-01

Ändrad gm SFS 1992:1511, ikraft 1994-01-01, överg.best.

Ändrad 2001-03-13 gm SFS 2001:57, ikraft 2002-06-01

NJA 1985 s. 921 I ett resningsärende har med tillämpning av RB: s regler angående ombud sökandens ombud avvisats.

RH 2011:10 Ett ombud som vid tingsrätten skrivit svaromål på engelska språket och därvid angett sig ha problem…

RH 2011:49 En person som har dömts till fängelse i tio år för grovt narkotikabrott och som saknar erfarenhet…

3 §

Lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid domstol eller allmän åklagare eller kronofogde får ej vara ombud, med mindre regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer giver lov därtill. Vad nu sagts skall dock ej avse den som, under tjänstledighet, i utbildningssyfte tjänstgör såsom biträde åt advokat.