Текст книги "Rättegångsbalk"

Har åklagare väckt talan, äge målsäganden biträda åtalet; han må ock i högre rätt fullfölja talan.

Utan hinder av vad i första stycket sägs må målsägande väcka talan om ansvar för falskt eller obefogat åtal, falsk angivelse eller annan osann tillvitelse angående brott.

Målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada. Lag (1964:166).

Ändrad gm SFS 1948:453

NJA 2008 B 65 En viltvårdsområdesförening har inte ansetts vara målsägande beträffande åtal för jaktbrott mot en…

NJA 1982 s. 98 Stadgandet i 20 kap 10 § RB i dess intill d 1 jan 1982 gällande lydelse har ansetts ej kunna vare…

NJA 1998 s. 319 En målsägande, som väckt enskilt åtal för brott under allmänt åtal, har ansetts kunna komplettera…

RH 2002:25 Målsägande har ej ansetts behörig att överklaga en brottmålsdom till den tilltalades förmån.

9 §

Sedan dom fallit, må ej allmänt åtal nedläggas.

Nedlägges allmänt åtal på den grund, att tillräckliga skäl, att den misstänkte är skyldig till brottet, ej föreligga, må målsäganden övertaga åtalet; han skall dock hos rätten göra anmälan därom inom den tid, högst en månad, som av rätten bestämmes, sedan han erhöll vetskap om nedläggandet. Övertager ej målsäganden åtalet, äge han icke därefter väcka åtal för brottet; om den tilltalade yrkar det, skall frikännande dom meddelas.

NJA 2005 s. 940 Fråga om en målsägande, som inte övertagit ett av åklagaren nedlagt allmänt åtal, har rätt att…

NJA 1984 s. 616 Åklagare ansågs oförhindrad att föra talan mot en frikännande dom, som meddelats enligt 20 kap 9 §…

10 §

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ om rätt för målsäganden att väcka åtal eller överta väckt åtal gäller inte i fråga om brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget har begåtts av

1. statsråd,

2. justitieråd,

3. någon av riksdagens ombudsmän eller den som har tjänstgjort i hans eller hennes ställe,

4. någon annan befattningshavare, mot vilken enligt riksdagsordningen eller annan författning endast något av riksdagens utskott eller annat riksdagsorgan är behörigt att besluta om åtal för sådant brott,

5. justitiekanslern eller den som har tjänstgjort i hans eller hennes ställe, eller

6. domare eller generaladvokat i Europeiska unionens domstol. Lag (2010:1391).

Ändrad gm SFS 1965:585

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1981:1312

Ändrad gm SFS 1995:315, ikraft 1995-05-01

Ändrad 2010-06-15 gm SFS 2010:575, ikraft 2010-07-01, överg.best.

Ändrad 2010-12-07 gm SFS 2010:1391, ikraft 2011-01-01

NJA 1987 s. 31 Fastighetsägaren A yrkade förpliktande för P att utge vissa pantbrev gällande i A: s fastigheter och…

11 §

Äro i fråga om samma brott flera målsägande, gälle angivelse eller åtal av en målsägande även för de övriga.

12 §

Har målsäganden genom förlikning eller eljest utfäst sig att ej angiva brottet eller tala därå eller har han återkallat angivelse eller nedlagt åtal, må han ej därefter angiva brottet eller tala därå. Hör brottet allenast efter angivelse under allmänt åtal och har utfästelsen gjorts eller angivelsen återkallats, innan allmänt åtal väckts, må allmänt åtal för brottet ej därefter äga rum.

13 §

Har någon genom brott blivit dödad, har hans eller hennes efterlevande make, bröstarvinge, förälder eller syskon samma rätt som målsägande att ange brottet eller föra talan om det.

Avlider eljest den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada, äge närstående, som nu sagts, samma rätt att angiva brottet eller tala därå, som tillkom den avlidne, om icke av omständigheterna framgår, att denne ej velat angiva eller åtala brottet. Lag (2005:438).

Ändrad gm SFS 1958:641

Ändrad gm SFS 1971:875

Ändrad 2005-06-17 gm SFS 2005:438, ikraft 2005-07-01

14 §

Är målsäganden omyndig och rör brottet egendom, varöver han ej råder, eller rättshandling, som han ej själv äger ingå, får hans ställföreträdare angiva brottet eller tala därå. Samma rätt har en förvaltare enligt föräldrabalken för en målsägandes räkning när brottet rör egendom eller rättshandling som omfattas av förvaltarens uppdrag. Rör brottet den omyndiges person, får den som har vårdnaden om honom angiva brottet eller tala därå. Vad i 11 kap. 2–5 §§ är stadgat om part och ställföreträdare i tvistemål tillämpas beträffande målsägande, även om han ej för talan.

Om rättegångsombud för målsägande gäller vad i 12 kap. är stadgat. Lag (1988:1260).

Ändrad gm SFS 1974:239

Ändrad gm SFS 1988:1260, ikraft 1989-01-01

15 §

Målsägande, som hörs med anledning av åklagarens talan, får åtföljas av lämplig person som personligt stöd (stödperson) under rättegången. Sådan stödperson som rätten har kännedom om skall om möjligt underrättas om rättegången.

I vissa fall kan målsägandebiträde förordnas enligt lagen (1988:609) om målsägandebiträde.

Målsägandebiträde skall kallas till huvudförhandling eller annat sammanträde i rätten där målsäganden eller målsägandens ställföreträdare skall höras. Lag (1994:420).

Ändrad gm SFS 1954:432

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1988:610, ikraft 1988-07-01

Ändrad gm SFS 1994:420, ikraft 1994-07-01

15 a §

har upphävts genom lag (1987:747).

Införd gm SFS 1984:400, ikraft 1984-07-01

Upphävd gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

16 §

Är i lag eller författning stadgat, att åtal för brott må väckas av annan enskild än målsägande, skall han i fråga om rätt att angiva brottet eller tala därå samt åtal, som väckes av honom, anses som målsägande.

21 Kap. Om den misstänkte och hans försvar

1 §

Den misstänkte äge själv föra sin talan. Är han omyndig, skall rätten, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet eller eljest finnes erforderligt, höra den som har vårdnaden om honom; denne äge ock föra talan för den omyndige.

Har den misstänkte avlidit, äge hans efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon föra talan mot dom, såvitt genom denna fastställts, att den misstänkte förövat gärningen. Lag (1971:875).

Ändrad gm SFS 1958:641

Ändrad gm SFS 1971:875

NJA 2001 s. 344 Domstolsverket har ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om förordnande av offentlig försvarare….

NJA 1989 s. 862 Fråga vid åtal för sakhäleri avseende pengar om beviskravet beträffande förbrottet. Tilltalad, som…

NJA 1990 s. 21 En tilltalad, som av TR dömts för våldtäkt och fullföljt talan mot denna dom, avled under målets…

NJA 1992 s. 226 Då en tilltalad som dömts i HovR: n avlidit och de anhöriga ej övertagit hans talan mot domen, har…

RÅ 1994 ref. 100 I mål om disciplinpåföljd enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso– och sjukvårdspersonalen har…

2 §

Den misstänkte är skyldig att infinna sig personligen vid huvudförhandling i tingsrätt och hovrätt. Sådan skyldighet föreligger dock inte, om målet kan avgöras även om han inte infinner sig vid huvudförhandlingen och hans närvaro kan antas vara utan betydelse för utredningen.

Vid huvudförhandling i Högsta domstolen är den misstänkte skyldig att infinna sig personligen, om domstolen finner att hans närvaro är nödvändig för utredningen.

Vid ett sammanträde för förberedelse och vid annan förhandling är den misstänkte skyldig att infinna sig personligen, om hans närvaro kan antas främja syftet med sammanträdet.

Är den misstänkte skyldig att infinna sig personligen, skall rätten förordna om detta.

När den misstänkte inte är skyldig att infinna sig personligen, får hans talan föras genom ombud. I fråga om ombud gäller bestämmelserna i 12 kap. Lag (2009:344).

Ändrad 2009-05-19 gm SFS 2009:344, ikraft 2009-07-01

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1981:214

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

NJA 2009 s. 836 En tilltalad som frikänts av tingsrätten har utan att vara personligen närvarande dömts till tio…

NJA 1999 s. 362 Tilltalad, som i HovR: n dömts till åtta månaders fängelse för bl a försök till grov misshandel, har…

RH 2008:13 Bestämmelsen i 12 kap. 4 § RB om jäv för motpartsombud har ansetts ge uttryck för en allmän…

3 §

Vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträdas av försvarare.

Försvarare utses av den misstänkte. Är den misstänkte under aderton år eller lider han av en allvarlig psykisk störning, utses försvarare av den som har vårdnaden om honom. Har den misstänkte för sig ställt rättegångsombud, anses ombudet som försvarare.

En person får inte vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omständigheterna är ägnade att minska förtroendet för hans förmåga att iaktta vad som åligger en försvarare enligt 7 § första stycket. Utländsk medborgare eller den som har hemvist utom riket får inte vara försvara re om det med hänsyn till rikets säkerhet är olämpligt. Om försvarare gäller i övrigt 12 kap. 2–5 §§ samt 6 § andra stycket. Lag (1992:1511).

Ändrad gm SFS 1982:201

Ändrad gm SFS 1983:920, ikraft 1984-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1991:1549, ikraft 1992-01-01

Ändrad gm SFS 1992:1511, ikraft 1994-01-01, överg.best.

NJA 2001 s. 344 Domstolsverket har ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om förordnande av offentlig försvarare….

NJA 1981 s. 807 Sedan tilltalad fullföljt talan till HovR: n med yrkande om frikännande från ansvar för medhjälp…

NJA 1988 s. 696 En person, som åtalats för mutbrott på den grund att han tagit emot viss testamenterad egendom….

NJA 1999 s. 253 Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med…

RH 2008:13 Bestämmelsen i 12 kap. 4 § RB om jäv för motpartsombud har ansetts ge uttryck för en allmän…

3 a §

Är den misstänkte anhållen eller häktad skall offentlig försvarare förordnas för honom, om han begär det. Offentlig försvarare skall också på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader.

Offentlig försvarare skall därutöver förordnas

1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,

2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller

3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

Om den misstänkte biträds av försvarare som han själv har utsett, skall inte vid sidan av denne någon offentlig försvarare förordnas. Lag (1983:920).

Införd gm SFS 1983:920, ikraft 1984-01-01, överg.best.

NJA 2001 s. 344 Domstolsverket har ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om förordnande av offentlig försvarare….

NJA 1984 s. 435 Fråga, i mål om ansvar för misshandel, angående förordnande av offentlig försvarare med hänsyn till…

NJA 1984 s. 787 Fråga, i mål om ansvar för rattfylleri, angående förordnande av offentlig försvarare med hänsyn…

NJA 1985 s. 694 Fråga, i mål om ansvar för stöld, angående förordnande av offentllig försvarare med hänsyn till…

NJA 1986 s. 86 Fråga, i mål om ansvar för försök till stöld, angående förordnande av offentlig försvarare med…

NJA 1987 s. 45 Fråga, i mål om ansvar för obehörigt avvikande från trafikolycksplats, om behov av offentlig…

NJA 1988 s. 37 Fråga, i mål om ansvar för narkotikabrott, angående förordnande av offentlig försvarare med hänsyn…

NJA 1995 s. 625 Fråga om förordnande av offentlig försvarare i HovR: n, då TR: n dömt för stöld till villkorlig dom…

NJA 1999 s. 227 Fråga om behov av offentlig försvarare i HovR.

NJA 1999 s. 541 Fråga i mål om ansvar för våld mot tjänsteman huruvida offentlig försvarare skall förordnas med…

4 §

Offentlig försvarare förordnas av rätten; har rätten skilt saken från sig, äge den, till dess talan av den misstänkte fullföljts eller tiden för sådan talan utgått, förordna försvarare att biträda honom i högre rätt.

Fråga om förordnande av offentlig försvarare skall upptagas, då framställning därom göres eller rätten eljest finner anledning därtill.

NJA 1993 s. 299 Domstolsverket har ansetts ha rätt att föra talan mot slutligt beslut av TR angående byte av…

5 §

Till offentlig försvarare ska förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget. Om det finns särskilda skäl, får till sådan försvarare utses någon annan lämplig person som har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domaranställning. Företrädesvis bör det förordnas någon som brukar förekomma som rättegångsombud vid domstolen.

Har den misstänkte till offentlig försvarare föreslagit någon som är behörig för uppdraget, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. Lag (2009:1252).

Ändrad gm SFS 1972:430

Ändrad 2009-12-04 gm SFS 2009:1252, ikraft 2010-01-01, överg.best.

NJA 1989 s. 540 För flera tilltalade i samma mål bör utses olika offentliga försvarare när det föreligger en inte…

NJA 1995 s. 75 Fråga om byte av offentlig försvarare.

RH 2008:80 Begäran om att advokat med verksamhet på ort utanför den handläggande domstolens domkrets skulle…

RH 2010:15 Tingsrätten har, utan att motivera sitt beslut, förordnat annan till offentlig försvarare än den…

6 §

Ett förordnande av offentlig försvarare får återkallas av rätten, om behovet av offentlig försvarare upphör eller något annat giltigt skäl för återkallelse föreligger. Utser den misstänkte själv annan försvarare, skall förordnandet återkallas, om det inte skulle uppstå synnerlig olägenhet.

En offentlig försvarare får inte utan rättens medgivande sätta någon annan i sitt ställe. Lag (1983:920).

Ändrad gm SFS 1983:920, ikraft 1984-01-01, överg.best.

NJA 2004 s. 639 Fråga om byte av offentlig försvarare.

NJA 1983 s. 200 Åklagarens ställning vid prövning av fråga om återkallande av förordnande som offentlig försvarare.

NJA 1989 s. 540 För flera tilltalade i samma mål bör utses olika offentliga försvarare när det föreligger en inte…

NJA 1990 s. 156 Två tilltalade hade vid TR: n gemensam offentlig försvarare. I HovR: n tilläts den ene av de…

NJA 1991 s. 244 En tilltalad dömdes av tingsrätten till fängelse 1 år 6 månader för bl a otukt med barn. Sedan…

NJA 1994 s. 126 En målsägande i ett brottmål har ansetts sakna rätt att överklaga ett beslut som rör val av…

NJA 1995 s. 75 Fråga om byte av offentlig försvarare.

RH 2009:84 En offentlig försvarare har inte tillerkänts ersättning för den extra tidsåtgång som föranletts av…

7 §

Försvarare skall med nit och omsorg tillvarataga den misstänktes rätt och i detta syfte verka för sakens riktiga belysning.

Försvarare bör, så snart ske kan, genom överläggning med den misstänkte förbereda försvaret.

NJA 2009 s. 72 En offentlig försvarare har först efter avslutad huvudförhandling åberopat ny bevisning, vilket…

NJA 2010 s. 151 Hovrätt har satt ned ersättningen till en offentlig försvarare med angivande av att det åberopats…

NJA 1999 s. 253 Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med…

8 §

Försvarare äge under förundersökningen och målets behandling vid rätten göra framställning och vidtaga åtgärd, som erfordras för tillvaratagande av den misstänktes rätt, så ock, om målet fullföljes, biträda honom i högre rätt.

NJA 2009 s. 72 En offentlig försvarare har först efter avslutad huvudförhandling åberopat ny bevisning, vilket…

NJA 2010 s. 151 Hovrätt har satt ned ersättningen till en offentlig försvarare med angivande av att det åberopats…

RH 1994:2 I mål om ansvar för sexuellt umgänge med barn har som bevisning åberopats bl.a. video– och…

9 §

Försvarare för den som är anhållen eller häktad må ej förvägras att sammanträffa med honom. Försvararen äge i enrum meddela sig med den anhållne eller häktade; annan än offentlig försvarare dock endast om undersökningsledaren eller åklagaren medgiver det eller rätten finner det kunna ske utan men för utredningen eller för ordningen eller säkerheten å förvaringsplatsen.

Offentlig försvarare så ock av den misstänkte utsedd försvarare, som uppgivits för rätten, skola kallas till huvudförhandling eller annat rättens sammanträde för förhandling.

NJA 1999 s. 253 Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg i samband med…

10 §

En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av en timkostnadsnorm. Regeringen meddelar föreskrifter om timkostnadsnormen.

Timersättningen får avvika från timkostnadsnormen, om den skicklighet och den omsorg som uppdraget utförts med eller andra omständigheter av betydelse ger anledning till det.

När ersättningen bestäms ska i vissa fall en taxa tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om taxan och om beräkning av ersättningen för tidsspillan.

Ersättningen till offentlig försvarare får endast om det finns särskilda skäl avse de merkostnader för tidsspillan och utlägg som har uppstått på grund av att försvararen har sin verksamhet långt ifrån den ort där domstolen är belägen. På begäran av den misstänkte eller den föreslagna offentlige försvararen ska förhandsbesked lämnas i frågan om sådana merkostnader omfattas av rätten till ersättning.

En offentlig försvarare får inte förbehålla sig eller ta emot ersättning av den misstänkte. Har detta skett är förbehållet utan verkan och den offentlige försvararen ska till den misstänkte betala tillbaka vad han eller hon har tagit emot. Den offentlige försvararen får dock förbehålla sig och ta emot skälig ersättning för tidsspillan och utlägg som enligt fjärde stycket inte omfattas av försvararens rätt till ersättning av allmänna medel. Lag (2009:1252).

Ändrad gm SFS 1972:430

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1979:289

Ändrad gm SFS 1983:920, ikraft 1984-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1996:1624, ikraft 1997-12-01

Ändrad 2009-12-04 gm SFS 2009:1252, ikraft 2010-01-01, överg.best.

NJA 2001 s. 351 Sedan tingsrätten förordnat offentlig försvarare, har hovrätten efter överklagande av…

NJA 2005 s. 869 Verkan av medgivande från myndighet som har att bevaka statens intresse i fråga om yrkande om…

NJA 2009 s. 72 En offentlig försvarare har först efter avslutad huvudförhandling åberopat ny bevisning, vilket…

NJA 2009 s. 751 En person har till sin fars offentlige försvarare överlämnat en gåva. Fråga om bestickning och…

NJA 2010 s. 19 Fråga om offentlig försvarare kan tillerkännas ersättning av allmänna medel för upprättande av…

NJA 2010 s. 151 Hovrätt har satt ned ersättningen till en offentlig försvarare med angivande av att det åberopats…

NJA 2010 s. 206 Fråga sedan en huvudförhandling ställts in om den offentlige försvararen och målsägandebiträdet kan…

NJA 2011 s. 291 Förhandsbesked till offentlig försvarare om ersättning för merkostnader avseende tidsspillan och…

NJA 1981 A 35 Offentlig försvarare som i samråd med åklagare och polis vidtagit åtgärder för att skaffa fram ett…

NJA 1982 s. 212 Offentlig försvarare har tillerkänts ersättning av allmänna medel för alla de åtgärder från hans…

NJA 1984 s. 877 Fråga om offentlig försvarares rätt till ersättning för arbete bestående i besök av kurativa skäl…

NJA 1986 s. 582 När, vid det enda rättegångstillfälle för huvudförhandling som förekom inför HovR, vadekärande inte…

NJA 1986 s. 733 Fråga om offentlig försvarare, som i mål om misstanke om skattebrott anlitat revisionsbyrå för…

NJA 1987 s. 332 Mot TR: s dom i brottmål har två tilltalade vädjat. En av dem återkallade sin vadetalan och HovR: n…

NJA 1987 s. 365 Fråga, vid bestämmande av ersättning till offentlig försvarare i mål där brottmålstaxan inte var…

10 a §

En offentlig försvarare som överklagat ett beslut om ersättning får i den högre instansen åberopa nya omständigheter till stöd för sitt anspråk endast om det finns särskilda skäl för det. Lag (1988:214).

Införd gm SFS 1988:214, ikraft 1988-07-01

11 §

Vårdnadshavare som höres enligt 1 § äger rätt till ersättning och förskott enligt vad om vittne är stadgat. Ersättningen skall gäldas av statsverket. Lag (1971:240)

Införd gm SFS 1971:240

12 §

En misstänkt som har kallats att inställa sig till ett sammanträde får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle om det är skäligt med hänsyn till hans eller hennes ekonomiska förhållanden, de kostnader som kan uppstå i samband med inställelsen och omständigheterna i övrigt. Rätten får bevilja förskott på ersättningen.

Ersättning betalas enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Lag (1996:1624).

Införd gm SFS 1996:1624, ikraft 1997-12-01

RH 2011:16 En tilltalad har, med hänsyn till de speciella omständigheter som förelegat, tillerkänts ersättning…

RH 2011:33 Tilltalad, som inställt sig till huvudförhandling i hovrätten, har fått avslag på begäran om…

RH 2010:50 Offentlig försvarare har på begäran förordnats för en person misstänkt för bl.a. bedrägerier…

22 Kap. Om enskilt anspråk i anledning av brott

1 §

Talan mot den misstänkte eller annan om enskilt anspråk i anledning av brott må föras i samband med åtal för brottet. Upptages ej anspråket i samband med åtalet, skall talan föras i den för tvistemål stadgade ordningen.

NJA 2009 s. 832 Om en brottmålsdom överklagas endast i fråga om enskilt anspråk ska målet i hovrätten, oavsett…

NJA 1994 s. 306 När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund…

NJA 1995 s. 41 Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa…

MÖD 2002:15 Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk–Miljödomstolen hade avvisat…

2 §

Grundas enskilt anspråk på ett brott som hör under allmänt åtal, är åklagaren på målsägandens begäran skyldig att i samband med åtalet förbereda och utföra även målsägandens talan, om det kan ske utan väsentlig olägenhet och hans anspråk inte är uppenbart obefogat. Vill målsäganden att anspråket skall tas upp i samband med åtalet, skall han anmäla anspråket till undersökningsledaren eller åklagaren och lämna uppgift om de omständigheter på vilka det grundas.

Finner undersökningsledaren eller åklagaren vid utredning angående brott, att enskilt anspråk kan grundas på brottet, skall han, om det kan ske, i god tid före åtalet underrätta målsäganden om detta.

Första och andra styckena skall tillämpas också när anspråket övertagits av någon annan. Lag (1988:6).

Ändrad gm SFS 1969:588

Ändrad gm SFS 1988:6, ikraft 1988-02-01

NJA 2004 s. 247 Ett försäkringsbolag för vilket åklagaren i tingsrätt utfört talan angående enskilt anspråk har…

NJA 1994 s. 306 När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund…

NJA 1995 s. 41 Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa…

MÖD 2002:15 Avvisad ansökan om tillstånd till uppförande av vindkraftverk–Miljödomstolen hade avvisat…

3 §

Föres i särskilt mål vid rätten talan om enskilt anspråk i anledning av brott, äge rätten, om det finnes lämpligt, förordna, att talan skall upptagas till behandling i samband med åtalet.

NJA 1992 s. 612 Bestämmelserna i 14 kap 7 a § RB har inte ansetts tillämpliga i fråga om förening av åtal för brott…

4 §

Om rätt för den tilltalade eller annan, mot vilken målsäganden för talan, eller för tredje man att till gemensam handläggning med åtalet väcka talan, som avses i 14 kap. 5 §, äge vad i nämnda lagrum är stadgat motsvarande tillämpning.

5 §

Har talan om enskilt anspråk tagits upp till behandling i samband med åtalet, får rätten förordna att talan skall handläggas som särskilt mål enligt reglerna för tvistemål, om en fortsatt gemensam handläggning skulle medföra väsentliga olägenheter. Lag (1988:6).

Ändrad gm SFS 1988:6, ikraft 1988-02-01

NJA 1995 s. 41 Fråga om målsägande, som i brottmål fört talan om skadestånd, haft giltig ursäkt för att åberopa…

RH 2006:76 I samband med avskiljande av de enskilda anspråken från ett brottmål fastställde tingsrätten inom…

6 §

Nedlägges eller avvisas åtal eller förklaras målsäganden hava förlorat sin rätt att tala å brottet, förordne rätten, om part yrkar det, att talan om det enskilda anspråket skall som särskilt mål handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen. Framställes ej sådant yrkande, skall talan i målet anses förfallen.

Återkallar part sin talan angående det enskilda anspråket, sedan motparten ingått i svaromål, skall, om denne yrkar det, talan dock prövas.

Framställes ej sådant yrkande, skall talan i målet anses förfallen.

NJA 1988 s. 51 Mål om ansvar och skadestånd skall avskrivas i brottmålsdelen, när den tilltalade avlidit innan dom…

7 §

Föres talan om enskilt anspråk i anledning av brott i samband med åtalet och finnes, att den åtalade gärningen icke är straffbar, må talan dock prövas i målet. Lag (1969:588)

Ändrad gm SFS 1969:588

NJA 1994 s. 306 När åklagare enligt 22 kap 2 § RB utför målsägandens talan om enskilt anspråk, får som grund…

8 §

Talan om enskilt anspråk på grund av sådant brott under allmänt åtal som avses i 20 kap. 10 § får ej väckas av målsäganden, om inte åtal för brottet äger rum eller talan biträds av någon som är behörig att besluta sådant åtal. Lag (1981:1312).

Ändrad gm SFS 1965:585

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1981:1312

23 Kap. Om förundersökning

1 §

Förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats.

Förundersökning behöver dock inte inledas, om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Att förundersökning inte behöver inledas i vissa andra fall följer av 4 a § och 22 §.

Om det krävs angivelse för att brottet skall höra under allmänt åtal, får förundersökning trots det inledas utan angivelse, om det innebär fara att avvakta en angivelse. I så fall skall målsäganden underrättas snarast. Om denne då inte anger brottet till åtal, skall förundersökningen läggas ned. Lag (1994:1412).

Ändrad gm SFS 1982:184

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

NJA 2001 s. 344 Domstolsverket har ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om förordnande av offentlig försvarare….

NJA 2011 s. 381 Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förordnande av särskild företrädare för barn.

RH 2007:51 En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin sons stulna cykel…

2 §

Under förundersökningen skall utredas, vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt målet så beredas, att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang.

3 §

Beslut att inleda en förundersökning skall fattas av polismyndighet eller åklagaren. Har förundersökningen inletts av polismyndighet och är saken inte av enkel beskaffenhet, skall ledningen av förundersökningen avseende brottet övertas av åklagaren, så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren skall också i annat fall överta ledningen när det är påkallat av särskilda skäl.

När förundersökningen leds av åklagaren, får han vid undersökningens verkställande anlita biträde av polismyndigheten. Han får också uppdra åt polisman att vidta en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet.

Innan förundersökning hunnit inledas, får polisman hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen. Lag (1994:1412).

Ändrad gm SFS 1957:38

Ändrad gm SFS 1969:588

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

RH 2007:51 En polisman har under tjänstetid och iklädd polisuniform ställt frågor om sin sons stulna cykel…

4 §

Vid förundersökningen skola ej blott de omständigheter, som tala emot den misstänkte, utan även de som äro gynnsamma för honom beaktas och bevis, som är till hans förmån, tillvaratagas. Undersökningen bör så bedrivas, att ej någon onödigt utsättes för misstanke eller får vidkännas kostnad eller olägenhet.

Förundersökningen skall bedrivas så skyndsamt omständigheterna medgiva. Finnes ej längre anledning till dess fullföljande, skall den nedläggas.

4 a §

/Upphör att gälla U:2012-03-01/ Förundersökning får vidare läggas ned

1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottet i händelse av lagföring inte skulle leda till någon svårare påföljd än böter, eller

2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.

Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte skall inledas.

Beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare. Lag (1985:13).

Införd gm SFS 1982:184

Ändrad gm SFS 1985:13, ikraft 1985-04-01

4 a §

/Träder i kraft I:2012-03-01/ En förundersökning får vidare läggas ned

1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller

2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.

Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte ska inledas.

Beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare. Lag (2012:45).

Införd gm SFS 1982:184

Ändrad gm SFS 1985:13, ikraft 1985-04-01

4 a §

/Träder i kraft I:2013-01-01/ En förundersökning får vidare läggas ned

1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller

2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.