Текст книги "Rättegångsbalk"

III. Gemensamma bestämmelser

NJA 1993 s. 569 Tilltalads rätt till ersättning för rättegångskostnad har inte ansetts kunna överlåtas så länge…

NJA 1993 s. 569 Tilltalads rätt till ersättning för rättegångskostnad har inte ansetts kunna överlåtas så länge…

32 Kap. Om frister och laga förfall

1 §

Skall part eller annan enligt rättens beslut infinna sig vid rätten eller eljest fullgöra något i rättegången, skall han erhålla skäligt rådrum därtill.

2 §

Skall en stämning eller ett överklagande delges genom en parts försorg och har det, när rätten skall handlägga målet, inte kommit in något bevis till rätten om att delgivning skett på föreskrivet sätt och har inte heller motparten inställt sig eller yttrat sig över saken, är partens talan förfallen. En upplysning om detta skall tas in i rättens medgivande till parten att ombesörja delgivningen. Lag (1994:1034).

Ändrad gm SFS 1970:429

Ändrad gm SFS 1994:1034, ikraft 1994-10-01, överg.best.

3 §

Finnes part eller annan, som enligt rättens beslut skall infinna sig vid rätten eller eljest fullgöra något i rätte gången, ej hava erhållit skäligt rådrum därtill eller förekomma eljest skäl till förlängning av tid, som rätten föreskrivit, utsätte rätten ny tid.

4 §

Finner rätten, sedan förhandling utsatts, före sammanträdet omständighet föreligga, som kan antagas utgöra hinder för förhandlingens hållande eller för dess genomförande i erforderlig omfattning, äge rätten bestämma ny tid för förhandlingen.

Har part erhållit kännedom om omständighet, som nu sagts, eller finner någon, som kallats att infinna sig vid sammanträde för förhandling, att han är hindrad att hörsamma kallelsen, skall han omedelbart göra anmälan därom hos rätten.

5 §

Är för prövning av mål av synnerlig vikt, att fråga, som är föremål för annan rättegång eller behandling i annan ordning, först avgöres, eller möter mot handläggningen annat hinder av längre varaktighet, äge rätten förordna, att målet skall vila i avbidan på hindrets undanröjande.

NJA 2010 s. 609 Rättegångsbalkens regel om vilandeförklaring har ansetts vara analogt tillämplig vid handläggning…

MD 2009:20 Tillräckliga skäl att vilandeförklara mål om skadestånd p.g.a. överträdelse av marknadsföringslagen…

MÖD 2000:45 Vilandeförklaring av ansökan om förlängd arbetstid till grundvattenbortledning från järnvägstunneln…

6 §

Om det är sannolikt att den som underlåtit att enligt rättens beslut infinna sig vid rätten eller i övrigt fullgöra något i rättegången har laga förfall för sin underlåtenhet, skall denna inte leda till någon påföljd för honom eller på annat sätt läggas honom till last i rättegången.

Har någon gjort sig skyldig till underlåtenhet som avses i första stycket men kan det på grund av någon särskild omständighet antas att han har laga förfall, skall han beredas tillfälle att komma in med utredning om detta. Rätten skall därvid uppskjuta frågan om utdömande av påföljd eller om annan åtgärd på grund av underlåtenheten. Lag (1987:747).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

NJA 2001 s. 667 Fråga vid ansökan om återupptagande av mål om parts läkarintyg avseende krisreaktion och utbrändhet…

NJA 2008 s. 760 Det har inte ansetts kunna krävas att en part, som förde sin talan själv och som av sjukdom blev…

NJA 1999 s. 95 En tilltalad i mål om rån m m var intagen i finskt fängelse och kunde därför inte inställa sig…

NJA 1999 s. 715 Fråga om erforderlig bevisning för laga förfall på grund av sjukdom för underlåtenhet att inställa…

7 §

Om ett sammanträde ställs in i förväg därför att någon som kallats till sammanträdet har anmält förhinder, kan rätten ändå besluta i fråga om påföljd som upptagits i föreläggandet om inställelse, om den som har anmält förhinder inte i efterhand kommer in med utredning som gör det sannolikt att han hade laga förfall. För att tredskodom skall meddelas krävs ett yrkande om det. Lag (1999:84).

Införd 1999-03-16 gm SFS 1999:84, ikraft 1999-04-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

8 §

Laga förfall är, då någon genom avbrott i allmänna sam färdseln, sjukdom eller annan omständighet, som han ej bort förutse eller rätten eljest finner utgöra giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad honom ålegat.

Såsom laga förfall för part skall ock anses, då för ombud, som av parten vidtalats, förelegat hinder, som nu sagts, och annat ombud ej kunnat i tid ställas.

NJA 2000 s. 578 Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där sista dag för överklagande angivits till en…

NJA 2001 s. 54 Ansökan om återställande av försutten tid. Det har ansetts inte åligga en hovrätt att översätta…

NJA 2001 s. 444 Fråga om annan bevisning än läkarintyg utgjort erforderlig bevisning för laga förfall på grund av…

NJA 2001 s. 667 Fråga vid ansökan om återupptagande av mål om parts läkarintyg avseende krisreaktion och utbrändhet…

NJA 2001 s. 727 Sista dag för överklagande av ett hovrättsbeslut var enligt lag den 30 december samma år som…

NJA 2008 s. 760 Det har inte ansetts kunna krävas att en part, som förde sin talan själv och som av sjukdom blev…

NJA 2008 s. 871 Sista dagen för ansökan skickade en advokat enligt egen uppgift per fax en ansökan till hovrätten…

NJA 2009 s. 796 Part, som inte överklagat i rätt tid, har ansetts ha laga förfall med hänsyn till ombudets sjukdom…

NJA 1989 s. 71 Part, som kallats att infinna sig personligen vid huvudförhandling i HovR: n i dispositivt…

NJA 1989 s. 313 I ett fall då fullföljdstiden gick ut den 30 december har – oaktat fråga var om postbefordran under…

NJA 1996 s. 342 Till part, som inte är svensktalande och som är bosatt på Madagaskar, har expedierats HovR: s…

NJA 1997 s. 739 Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där sista dag för överklagande inte angivits i…

NJA 1998 s. 533 En advokat lämnade enligt egen uppgift ett överklagande för postbefordran tre dagar före…

NJA 1999 s. 95 En tilltalad i mål om rån m m var intagen i finskt fängelse och kunde därför inte inställa sig…

NJA 1999 s. 715 Fråga om erforderlig bevisning för laga förfall på grund av sjukdom för underlåtenhet att inställa…

NJA 1999 s. 775 Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där ett beslut av hovrätten hade expedierats…

RH 2011:12 Fråga om återställande av försutten tid när försvarare av misstag inte överklagat.

33 Kap. Om inlaga i rättegång och om delgivning

1 §

En ansökan, en anmälan eller en annan inlaga i rättegång ska innehålla uppgift om domstolen samt parternas namn och hemvist.

En enskild parts första inlaga i rättegången ska innehålla uppgift om partens

1. personnummer eller organisationsnummer,

2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där parten kan anträffas för delgivning genom stämningsman,

3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det,

4. e-postadress, och

5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.

Förs partens talan av ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om denne. Har parten ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.

En stämningsansökan ska dessutom innehålla uppgift om enskild svarande i de hänseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om svarandens eller dennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver lämnas endast om uppgiften utan särskild utredning är tillgänglig för sökanden. Saknar svaranden känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta.

Begär en part att ett vittne eller annan ska höras, är parten i den utsträckning som anges i fjärde stycket skyldig att lämna uppgifter beträffande denne.

Uppgifter som avses i första – femte styckena ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till rätten. Ändras något av dessa förhållanden eller är en uppgift ofullständig eller felaktig, ska det utan dröjsmål anmälas till rätten. Lag (2010:1936).

Ändrad gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1985:267, ikraft 1985-07-01

Ändrad 2010-12-30 gm SFS 2010:1936, ikraft 2011-04-01, överg.best.

NJA 1999 s. 775 Fråga om återställande av försutten tid i ett fall där ett beslut av hovrätten hade expedierats…

2 §

Skall rätten underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning. Delgivning skall användas, om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det är påkallat med hänsyn till omständigheterna.

Då från part inkommen inlaga eller annan handling skall delgivas, åligge parten att vid handlingen foga styrkt avskrift därav. Skall delgivning ske genom rättens försorg och erfordras för delgivningen flera avskrifter, vare parten skyldig att tillhandahålla dem. Tillhandahåller ej part avskrift, som nu sagts, ombesörje rätten på partens bekostnad handlingens avskrivande. Lag (1990:1411).

Ändrad gm SFS 1990:1411, ikraft 1991-02-01

3 §

En handling anses ha kommit in till rätten den dag då handlingen eller en avi om betald postförsändelse som innehåller handlingen anlänt till rätten eller kommit en behörig tjänsteman till handa. Underrättas rätten särskilt om att ett meddelande till rätten anlänt till ett telebefordringsföretag, anses meddelandet ha kommit in redan när underrättelsen nått en behörig tjänsteman.

Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har lämnats i rättens kansli eller avskilts för rätten på postanstalt, anses den ha kommit in den dagen, om den kommit en behörig tjänsteman till handa närmast följande arbetsdag.

Om det behövs får rätten begära att ett telefax eller annat meddelande som saknar avsändarens underskrift i original bekräftas av avsändaren genom en i original undertecknad handling. Har rätten begärt en sådan bekräftelse men inte fått någon, får rätten bortse från meddelandet. Lag (1994:1034).

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1994:1034, ikraft 1994-10-01, överg.best.

NJA 2004 s. 733 Ett med telefax avsänt överklagande av en hovrätts beslut har ansetts inkommet i rätt tid när det…

NJA 2010 s. 165 Återställande av försutten tid. Sökanden har inte ansetts ha gjort sannolikt att ett överklagande…

NJA 1985 s. 862 Postas en fullföljdsinlaga på sådan tid att den vid normal postgång skulle ha avskilts för…

NJA 1987 s. 172 Fråga huruvida part anmält vad vid telefonsamtal.

RH 2010:44 Fråga om domstols kontroll av om en per e-post skickad återkallelse av stämningsansökan emanerade…

4 §

Om delgivning i allmänhet är särskilt stadgat. Lag (1970:429).

Ändrad gm SFS 1949:247

5 §

Stämning i tvistemål får delges enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:1932) endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

Om stämning i tvistemål där förlikning om saken är tillåten inte har kunnat delges, ska rätten pröva om försöken till delgivning ska fortsätta eller om käranden ska erbjudas att själv se till att delgivning sker. Hänsyn ska då tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned på delgivningen, förutsättningarna för att fortsatta försök ska lyckas samt omständigheterna i övrigt. Om käranden inte antar erbjudandet ska stämningsansökan avvisas. Lag (2010:1936).

Införd 2010-12-30 gm SFS 2010:1936, ikraft 2011-04-01, överg.best.

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1971:497

Ändrad gm SFS 1972:430

Ändrad gm SFS 1979:242

Ändrad gm SFS 1981:828

Ändrad gm SFS 1996:1624, ikraft 1997-12-01

NJA 1981 s. 988 TR har enligt förordningen (1976:823) om skyldighet för domstol att underrätta part om dom i…

NJA 1982 s. 188 I mål mellan A och B, vari part beviljats allmän rättshjälp, meddelade TR tredskodom mot B. A…

6 §

Bestämmelserna i 3, 34–38 och 47–51 §§ delgivningslagen (2010:1932) gäller inte delgivning av stämning i brottmål.

Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen hindrar inte att den tilltalade delges stämning och andra handlingar i ett brottmål genom förenklad delgivning om han eller hon av polisman, åklagare, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen vid ett personligt sammanträffande har delgetts information om att sådan delgivning kan komma att användas i tingsrätten och det vid den tidpunkt då handlingarna skickas till den tilltalade inte har förflutit längre tid än sex veckor sedan informationen lämnades. Lag (2010:1936).

Ändrad gm SFS 1995:637, ikraft 1995-07-01

Ändrad 2010-12-30 gm SFS 2010:1936, ikraft 2011-04-01, överg.best.

RH 2011:47 Hovrätten har funnit att det vid stämningsmannadelgivning, när delgivningsmottagaren inte tagit…

7 §

Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:1932) hindrar inte att hovrätt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handläggningen vid tingsrätt, Kronofogdemyndigheten, Statens va-nämnd, hyresnämnd eller arrendenämnd har fått information om att sådan delgivning kan komma att användas i hovrätten om ett avgörande överklagas dit.

Första stycket gäller även för Högsta domstolen om informationen har lämnats vid tingsrätt, hovrätt, Kronofogdemyndigheten, Statens va-nämnd eller arrendenämnd. Lag (2010:1936).

Införd 2010-12-30 gm SFS 2010:1936, ikraft 2011-04-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1972:147

Upphävd gm SFS 1992:1511, ikraft 1994-01-01, överg.best.

8 §

Har part, som saknar hemvist inom riket, inte hos rätten uppgivit ombud, som har hemvist i riket, i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz och som äger att för parten ta emot delgivning i målet, får rätten förelägga honom, då han första gången för talan, att för sig ställa sådant ombud och göra anmälan därom hos rätten. Underlåter han det, får delgivning med honom ske genom att handlingen med posten sänds till honom under hans senaste kända adress. Lag (2001:57).

Ändrad gm SFS 1992:1511, ikraft 1994-01-01, överg.best.

Ändrad 2001-03-13 gm SFS 2001:57, ikraft 2002-06-01

9 §

Rätten får vid behov låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas ut från rätten.

Rätten är skyldig att översätta en handling i brottmål eller de viktigaste delarna av den, om handlingen skall sändas till någon som vistas i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz och det finns anledning att anta att personen inte förstår språket i handlingen. Handlingen skall översättas till språket i den andra staten eller om myndigheten känner till att personen inte förstår detta språk, till ett annat språk som personen förstår.

Den som biträtt med översättning har rätt till skälig ersättning, som betalas av staten.

Första och tredje styckena skall tillämpas även i fråga om överföring från punktskrift till vanlig skrift eller omvänt. Lag (2006:902).

Införd gm SFS 1973:240

Ändrad gm SFS 1947:616

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad 2000-06-26 gm SFS 2000:564, ikraft 2000-10-01

Ändrad 2006-06-26 gm SFS 2006:902, ikraft 2008-12-12

NJA 2001 s. 54 Ansökan om återställande av försutten tid. Det har ansetts inte åligga en hovrätt att översätta…

NJA 2011 s. 345 Part som ansökt om verkställighet enligt Bryssel I-förordningen har lämnat in en dom och ett intyg…

NJA 1992 s. 186 Kostnaden för översättning av en brottmålsdom som skickats ut från rätten har med hänsyn till…

NJA 1996 s. 342 Till part, som inte är svensktalande och som är bosatt på Madagaskar, har expedierats HovR: s…

RH 2005:16 En på engelska avfattad stämningsansökan har avvisats av tingsrätten sedan käranden inte efterföljt…

10 §

Uppfyller en stämningsansökan inte föreskrifterna i 1 § första– fjärde styckena, skall sökanden föreläggas att komplettera ansökningen, om inte bristen är av ringa betydelse för frågan om delgivning. Följs inte föreläggandet och är saken sådan att förlikning därom är tillåten, får rätten avvisa ansökningen, om det inte är oskäligt. Lag (1985:267).

11 §

Den som utan att vara part skall höras i en rättegång är skyldig att på begäran av rätten lämna uppgift om egna förhållanden i den utsträckning som i fråga om part anges i 1 § andra och sjätte styckena. Lag (1985:267).

12 §

Den som enligt 1 eller 11 § skall lämna uppgifter om egna förhållanden får vid vite föreläggas att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Lag (1985:267).

13-27 §§ Har upphävts genom lag (1970:429).

Ändrad gm SFS 1960:161

34 Kap. Om rättegångshinder

1 §

Fråga om hinder för målets upptagande skall av rätten företagas, så snart anledning förekommer därtill.

Rättegångshinder skall av rätten självmant beaktas, om ej annat är stadgat.

AD 2006 nr 47 Fråga om rättegångshinder på grund av statsimmunitet. En arbetstagare som är både marockansk och…

AD 2007 nr 56 En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för…

NJA 2000 s. 100 Fråga om arrendenämnds behörighet att pröva villkor om mjölkkvot i samband med förlängning av avtal…

NJA 2003 s. 217 En talan mot staten om skadestånd under påstående att ett mål om bl.a. skattetillägg inte avgjorts…

NJA 2008 s. 748 Det har inte funnits utrymme för Miljööverdomstolen att avvisa en ansökan i ett ansökningsmål…

NJA 2009 s. 321 I ett miljömål har det ansetts föreligga hinder mot prövning av en ansökan om tillstånd att anlägga…

NJA 1984 s. 777 I mål angående omprövning av tomträttsavgäld har det ansetts åligga rätten att enligt 34 kap 1 § RB…

NJA 1992 s. 299 Fråga om talan angående fullgörande av ett påstått avtal kunnat avvisas därför att avtalet haft ett…

NJA 1992 s. 424 Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för…

NJA 1992 s. 859 För fall då samägd egendom har överlåtits genom en av delägarna gemensamt företagen rättshandling…

NJA 1994 s. 751 En stiftelse väcker talan enligt miljöskyddslagen (1969:387) och miljöskadelagen (1986:225) mot två…

NJA 1997 s. 81 Sedan ett bolag enligt avtal förvärvat annans anspråk på skadestånd på grund av påstått förtal…

NJA 1997 s. 797 Ägare av en fastighet har överlåtit fastigheten efter det att de överklagat ett beslut angående…

NJA 1998 s. 99 Att överenskommelse om hävning av fastighetsköp träffats efter den i 4 kap 12 § JB angivna…

RH 2009:73 Vid tingsrätten väckt talan, som föranlett dom och överklagande av densamma, har ansetts utgöra…

2 §

Vill part göra invändning därom, att rätten icke är behörig att upptaga målet, skall han framställa invändningen, då han första gången skall vid rätten föra talan i målet. Var han av laga förfall hindrad att då göra invändningen, skall han framställa den, så snart ske kan, sedan förfallet upphörde. Underlåter part att inom tid, som nu sagts, framställa invändningen, vare hans rätt därtill förfallen.

AD 2007 nr 56 En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för…

AD 2011 nr 46 En arbetstagarorganisation har begärt förhandling med en arbetsgivare, ett bolag. Fråga om bolaget…

AD 1996 nr 86 I en anställningsskyddstvist har part gjort invändning om att en skiljeklausul utgör…

NJA 1982 s. 711 Sedan lagsökningsmål på gäldenärens begäran hänskjutits till rättegång har gäldenären vid första…

NJA 1992 s. 143 Fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på skiljeklausul i entreprenadavtal mellan byggbolag och…

NJA 1997 s. 866 En part som av domstol medgivits anstånd enligt 32 kap 3 § RB med att avge svaromål har ansetts…

3 §

Har part i rätt tid gjort invändning, som avses i 2 §, give rätten, så snart ske kan, särskilt beslut däröver. Göres invändning om annat rättegångshinder, give rätten särskilt beslut däröver, om dess beskaffenhet fordrar det.

TREDJE AVDELNINGEN
Om bevisning

35 Kap. Om bevisning i allmänhet

1 §

Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt, som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat.

Vad om verkan av visst slag av bevis är stadgat vare gällande.

NJA 2003 s. 323 Fråga om s.k. överskottsinformation från hemlig teleavlyssning får åberopas som bevisning i…

NJA 2010 s. 671 Bevisvärdering i mål om sexualbrott.

NJA 1991 s. 56 Bevisvärdering i mål om ansvar för misshandel och vållande till annans död.

NJA 1996 s. 724 Den tilltalade överklagade en dom varigenom han fällts till ansvar för brott och ålagts att utge…

NJA 1998 s. 204 I mål om mordbrand har åklagaren som bevisning åberopat bl a en videoinspelning med uppgift att…

RH 2001:71 Uppläsning ur utskrift av vittnesförhör som upptagits under förundersökningen där försvararen inte…

RH 2008:43 Trots att målsägandens berättelse framstått som både trovärdig och tillförlitlig har åtal för våld…

RH 2010:62 En av polisen genomförd bevisprovokation har ansetts inte innebära att rätten till en rättvis…

RH 2011:35 Identifikationsbevisning – i form av målsägandenas utpekanden av den tilltalade med hjälp av ett…

2 §

För omständighet, som är allmänt veterlig, kräves icke bevis.

Ej heller erfordras bevis om vad lag stadgar. Skall främmande lag lända till efterrättelse och är ej dess innehåll för rätten känt, äge dock rätten anmana part att förebringa bevisning därom.

RH 2005:15 Betydelsen av anteckning på parkeringsanmärkning.

3 §

Erkänner part i rättegången viss omständighet och är saken sådan, att förlikning därom är tillåten, skall vad parten erkänt gälla mot honom. Återkallar parten sitt erkännande, pröve rätten med hänsyn till de skäl, som anföras för återkallelsen, och övriga omständigheter, vilken verkan som bevis må tillkomma erkännandet.

Är saken ej sådan som i första stycket sägs, pröve rätten med hänsyn till omständigheterna, vilken verkan parts erkännande må äga som bevis.

4 §

Underlåter part att enligt rättens beslut infinna sig vid rätten eller eljest fullgöra något i rättegången eller att besvara för utredningen framställd fråga, pröve rätten med hänsyn till allt, som förekommit, vilken verkan som bevis må tillkomma partens förhållande.

RH 2010:42 En hyresgäst har underlåtit att inställa sig till sammanträde vid hyresnämnden och har inte heller…

5 §

Om det är fråga om uppskattning av en inträffad skada och full bevisning om skadan inte alls eller endast med svårighet kan föras, får rätten uppskatta skadan till skäligt belopp. Så får också ske om bevisningen kan antas medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till skadans storlek och det yrkade skadeståndet avser ett mindre belopp. Lag (1988:6).

Ändrad gm SFS 1988:6, ikraft 1988-02-01

AD 2009 nr 56 Arbetsgivaren, en kyrklig samfällighet, har vid en årlig löneöversyn inte gett en föräldraledig…

AD 2009 nr 89 Ett lettiskt bolag, som utstationerade arbetskraft från Lettland för arbete vid byggnadsentreprenade…

NJA 2005 s. 180 Mönsterintrång. Fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken och 36 § andra meningen…

NJA 1987 s. 266 Sedan en tidningsartikel utan medgivande utnyttjats för reklamändamål yrkade det tidningsföretag, i…

MD 2008:16 I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har…

MD 2011:7 Skadestånd för goodwillskada till följd av överträdelse mot förbud mot vilseledande marknadsföring…

MÖD 2003:51 Ersättning enligt vattenlagen–En grustäkt som bedrevs med stöd av tillstånd enligt…

MÖD 2009:26 Ersättning enligt 31 kap. 4 § miljöbalken – Naturreservatsföreskrifter innebar förbud att…

RH 2002:69 Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket…

6 §

Det ankommer på parterna att svara för bevisningen. Rätten får självmant inhämta bevisning endast i tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten och i mål om brott som hör under allmänt åtal. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

NJA 2006 s. 457 Åklagare har överklagat en friande dom i mål om bilbältesförseelse utan att åberopa omhörande av…

NJA 2010 s. 151 Hovrätt har satt ned ersättningen till en offentlig försvarare med angivande av att det åberopats…

RH 2003:17 I mål om hastighetsöverträdelse har åklagaren som enda bevisning åberopat trafikmålsanteckningar….

RH 2009:50 Tingsrätten har avgjort ett dispositivt tvistemål vid huvudförhandling med en ensam domare, trots…

7 §

Rätten får avvisa bevisning

1. om den omständighet som en part vill bevisa är utan betydelse i målet,

2. om beviset inte behövs,

3. om beviset uppenbart skulle bli utan verkan,

4. om bevisningen med avsevärt mindre besvär eller kostnad kan föras på annat sätt, eller

5. om beviset trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

NJA 2010 s. 151 Hovrätt har satt ned ersättningen till en offentlig försvarare med angivande av att det åberopats…

NJA 1990 s. 286 Vid bolagsstämma i ett aktiebolag har, såsom protokollet från stämman avfattats, beslutats om…

RH 2009:79 Tingsrätten har avvisat förhör med vittnen som befinner sig utomlands och i stället tillåtit att…

8 §

Bevis skall, då huvudförhandling hålles, upptagas vid denna, om ej, enligt vad därom är stadgat, bevis må upptagas utom huvudförhandlingen. Hålles ej huvudförhandling eller skall bevis eljest upptagas utom huvudförhandling, må beviset upptagas vid samma rätt eller vid annan domstol.

9 §

Skall ett bevis tas upp utom huvudförhandling gäller i fråga om kallelser av parter och om parters underlåtenhet att följa en kallelse det som föreskrivs för sammanträden under förberedelsen av målet. Uteblir en part, får beviset ändå tas upp, om handläggningen av målet skall fortsätta. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

10 §

Beslutar rätten, att bevis skall upptagas av annan inländsk domstol, skall rätten hos denna domstol göra framställning därom och därvid kort redogöra för saken samt uppgiva beviset och den omständighet, som skall styrkas därmed. Vid framställningen skall rätten, om det finnes lämpligt och hinder ej möter, foga akten i målet.

11 §

Domstol, som anmodats att upptaga bevis, har att utsätta tid och ställe för bevisupptagningen. Vid denna äge domstolen samma befogenhet, som om rättegången fördes där.

Protokollet över bevisupptagningen skall tillika med alla till domstolen översända eller eljest till ärendet hörande handlingar tillställas den rätt, där rättegången föres.

12 §

Om upptagande av bevis i utlandet är särskilt stadgat.

13 §

Vid huvudförhandlingen skall de bevis som har tagits upp utom huvudförhandlingen tas upp på nytt, om rätten finner att det är av betydelse i målet och det inte finns något hinder mot att ta upp beviset. I tvistemål där förlikning om saken är tillåten får dock beviset tas upp på nytt endast om någon av parterna begär det.

Har tingsrätten i ett mål som överklagats till hovrätten tagit upp bevisning, behöver beviset tas upp på nytt endast om hovrätten finner att det är av betydelse för utredningen. Kan ett muntligt bevis läggas fram i hovrätten genom en ljud– och bildupptagning av förhöret vid tingsrätten, får beviset tas upp på nytt endast om ytterligare frågor behöver ställas. Ett bevis som avses i detta stycke får tas upp på nytt även utan begäran av part.

I Högsta domstolen får de bevis som har tagits upp av lägre rätt tas upp på nytt endast om det finns synnerliga skäl.

Om ett bevis inte tas upp på nytt, skall det läggas fram på lämpligt sätt. Lag (2005:683).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

NJA 2006 s. 457 Åklagare har överklagat en friande dom i mål om bilbältesförseelse utan att åberopa omhörande av…

NJA 2009 s. 308 Hovrätten har i strid med tilltrosbestämmelsen i 51 kap. 23 § rättegångsbalken fällt den tilltalade…

NJA 2009 s. 836 En tilltalad som frikänts av tingsrätten har utan att vara personligen närvarande dömts till tio…

NJA 1981 s. 346 Fråga huruvida HovR ägt avgöra mål utan huvudförhandling. 35 kap 13 § 2 st och 51 kap 21 § 2 st RB.

14 §

En berättelse, som någon har avgett skriftligen i anledning av en redan inledd eller förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse, som någon i anledning av en sådan rättegång lämnat inför åklagare eller polismyndighet eller annars utom rätta, får åberopas som bevis i rättegången endast

1. om det är särskilt föreskrivet,

2. om förhör med den som lämnat berättelsen inte kan hållas vid eller utom huvudförhandling eller i övrigt inför rätten eller

3. om det finns särskilda skäl med hänsyn till de kostnader eller olägenheter som ett förhör vid eller utom huvudförhandling kan antas medföra, vad som kan antas stå att vinna med ett sådant förhör, berättelsens betydelse och övriga omständigheter.

Även i annat fall än som sägs i första stycket får dock i tvistemål en sådan skriftlig berättelse eller uppteckning av en berättelse som avses där åberopas som bevis i rättegången, om parterna godtar det och det inte är uppenbart olämpligt.

Vad som sägs i första och andra styckena om en skriftlig eller upptecknad berättelse skall också tillämpas i fråga om en ljudupptagning eller en ljud– och bildupptagning av en berättelse. Lag (2005:683).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

NJA 1991 s. 512 I två brottmål om ansvar för grov narkotikabrottslighet har den huvudsakliga bevisningen mot de…

NJA 1993 s. 616 Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels…

36 Kap. Om vittne

1 §

Var och en, som inte är part i målet, får höras som vittne. I brottmål får dock målsäganden inte vittna, även om han ej för talan.

I brottmål får vittnesförhör inte heller äga rum med någon som har åtalats för medverkan till den gärning förhöret gäller eller för någon annan gärning som har omedelbart samband med den gärningen.

Vad som sägs i andra stycket om den som har åtalats skall också gälla den som för gärning som där avses

1. är skäligen misstänkt och har underrättats om misstanken enligt 23 kap. 18 §,