Текст книги "Rättegångsbalk"

15 §

Uteblir den tilltalade från ett rättegångstillfälle för huvudförhandling eller inställer han eller hon sig genom ombud då han eller hon har förelagts att infinna sig personligen, skall rätten i första hand pröva om målet kan avgöras enligt 15 a §. Är det inte möjligt att avgöra målet skall rätten besluta att den tilltalade skall

1. kallas på nytt vid vite,

2. hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senaredag eller

3. häktas, om det finns förutsättningar för det. Lag (2001:235).

Ändrad gm SFS 1964:166

Ändrad gm SFS 1982:283

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1991:1549, ikraft 1992-01-01

Ändrad 2001-06-06 gm SFS 2001:235, ikraft 2001-07-01

NJA 1983 s. 113 Domvillobesvär. Tingsrätt har avgjort brottmål efter att i den tilltalades utevaro ha hållit…

NJA 1990 s. 228 Sedan tilltalad förelagts vid vite att personligen inställa sig till huvudförhandling har rätten…

15 a §

Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om

1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening,

2. den tilltalade, sedan han eller hon har delgetts stämning, har avvikit eller håller sig undan på ett sådant sätt att han eller hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen eller

3. den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och hans eller hennes närvaro därför inte är nödvändig.

Med de påföljder som anges i första stycket 1 skall likställas förordnande enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken. Det gäller dock inte, om i samband med förordnandet villkorligt medgiven frihet från fängelsestraff skall förklaras förverkad i fråga om en strafftid som överstiger tre månader.

I de fall som avses i första stycket 2 får målet avgöras även om den tilltalade inte har delgetts kallelse till förhandlingen.

Rättegångsfrågor får avgöras trots att den tilltalade har uteblivit. Lag (2001:235).

Införd 2001-06-06 gm SFS 2001:235, ikraft 2001-07-01

NJA 2009 s. 836 En tilltalad som frikänts av tingsrätten har utan att vara personligen närvarande dömts till tio…

RH 2011:4 I mål om våld mot tjänsteman m.m. har tingsrätten funnit att saken kunnat utredas tillfredställande…

16 §

Är, då den tilltalade enligt lag skall hava försvarare, sådan icke tillstädes, förordne rätten, om det kan ske, någon, som är vid rätten närvarande och är behörig att mottaga sådant uppdrag, att försvara den tilltalade.

17 §

Om rätten sedan huvudförhandlingen avslutats finner att det är nödvändigt att komplettera utredningen innan målet avgörs, får fortsatt eller ny huvudförhandling hållas enligt reglerna i detta kapitel. Är kompletteringen av enkel beskaffenhet, får rätten dock efter samråd med parterna i stället besluta att utredningen skall inhämtas på annat lämpligt sätt. Lag (1987:747).

Införd gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

NJA 2005 s. 864 När det i ett brottmål efter huvudförhandlingens avslutande åberopats ny bevisning som bedöms kunna…

47 Kap. Om väckande av enskilt åtal och huvudförhandling i mål, vari sådant åtal föres

1 §

Vill målsägande väcka åtal, skall han hos rätten göra skriftlig ansökan om stämning å den som skall tilltalas. Åtal skall anses väckt, då stämningsansökan inkom till rätten.

Vill den tilltalade i samma mål mot målsäganden eller åklagaren väcka talan om ansvar för falskt eller obefogat åtal, falsk angivelse eller annan osann tillvitelse angående brott, må det ske utan stämning muntligen inför rätten eller ock skriftligen. Den, mot vilken talan väckes, skall erhålla del därav. Lag (1948:453).

Ändrad gm SFS 1948:453

NJA 1998 s. 319 En målsägande, som väckt enskilt åtal för brott under allmänt åtal, har ansetts kunna komplettera…

2 §

En ansökan om stämning skall innehålla uppgifter om

1. den tilltalade,

2. den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande och de övriga omständigheter, som erfordras för dess kännetecknande, samt det eller de lagrum, som är tillämpliga,

3. det enskilda anspråk, som målsäganden vill framställa samt en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för anspråket,

4. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis samt

5. sådana omständigheter som gör rätten behörig, om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt.

Har målsäganden några önskemål om hur målet skall handläggas, bör han ange dessa i ansökningen.

Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av målsäganden eller hans ombud.

Är brottet sådant att målsäganden får väcka åtal endast om åklagaren beslutat att inte åtala, skall tillsammans med ansökningen ges in intyg om att ett sådant beslut meddelats. De skriftliga bevis som åberopas bör också ges in tillsammans med ansökningen. Lag (1987:747).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

3 §

Om stämningsansökningen inte uppfyller föreskrifterna i 2 § eller i övrigt är ofullständig eller om sådant intyg, som avses i 2 § fjärde stycket, inte företetts, skall rätten förelägga målsäganden att avhjälpa bristen. Detsamma gäller om föreskriven ansökningsavgift inte har betalats. Lag (1989:656).

Ändrad gm SFS 1987:448, ikraft 1987-07-01

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

4 §

Följer målsäganden inte ett föreläggande enligt 3 §, skall ansökningen avvisas, om den är så ofullständig att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för en rättegång i ansvarsfrågan. Detsamma gäller om något intyg som avses i 2 § fjärde stycket inte har företetts eller om underlåtenheten avser betalning av ansökningsavgiften. Lag (1989:656).

Ändrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1987:448, ikraft 1987-07-01

Ändrad gm SFS 1989:656, ikraft 1989-09-01, överg.best.

NJA 2006 s. 531 Fråga om en miljödomstol skall avvisa en ansökan av en miljö– och byggnämnd om utdömande av vite…

NJA 1997 s. 825 HovR har i ett dispositivt tvistemål grundat sin dom i vart fall till en del på andra…

5 §

Avvisas ej ansökningen, skall rätten utfärda stämning på den tilltalade att svara på åtalet. Om målsägandens framställning inte innefattar laga skäl för åtalet eller om det annars är uppenbart att detta är ogrundat, får rätten dock genast meddela dom i målet utan att stämning utfärdas.

Utfärdas stämning, skall denna delges den tilltalade tillsammans med stämningsansökningen och därvid fogade handlingar. Lag (1984:131).

Ändrad gm SFS 1984:131, ikraft 1984-07-01, överg.best.

NJA 1996 s. 343 Fråga huruvida det är uppenbart att talan är ogrundad och, då denna fråga besvarats nekande….

6 §

Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum.

Förberedelsen har till syfte att klarlägga

1. den tilltalades inställning till åtalet och grunden för den,

2. vilka bevis som skall läggas fram och vad som skall styrkas med varje bevis, samt

3. om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgörande.

Rätten skall driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Så snart det lämpligen kan ske bör rätten höra parterna angående målets handläggning.

Rätten skall upprätta en tidsplan för målets handläggning, om det inte på grund av målets beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl är obehövligt. Parterna skall fortlöpande kontrollera att tidsplanen kan hållas såvitt gäller dem och deras bevisning. Om en part bedömer att tidsplanen inte kan hållas, skall detta genast anmälas till rätten. Om rätten bedömer att tidsplanen inte kan hållas, skall parterna underrättas om detta. Lag (2005:683).

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

7 §

Vid förberedelsen bör den tilltalade avge svaromål och ange, om han erkänner eller förnekar gärningen, samt yttra sig över de omständigheter på vilka åtalet grundats. Han bör också ange de omständigheter som han vill anföra.

Parterna bör därefter var för sig ange de ytterligare omständigheter som de vill anföra samt yttra sig över vad motparten anfört. De skall också, i den mån det inte skett tidigare, uppge de bevis som de vill åberopa och vad de vill styrka med varje bevis. Skriftliga bevis, som inte redan företetts, skall genast framläggas.

Rätten får bestämma att olika frågor eller delar av målet skall behandlas var för sig vid förberedelsen. Lag (1987:747).

8 §

Förberedelsen sker vid sammanträde eller genom skriftväxling eller annan handläggning. Om det är lämpligt, får olika former av förberedelse förenas.

Svaromål enligt 7 § första stycket skall avges skriftligen, om det inte med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare att svaromålet avges vid ett sammanträde.

När ett skriftligt svaromål har kommit in till rätten, skall sammanträde hållas så snart som möjligt, om det inte med hänsyn till målets beskaffenhet är lämpligare med fortsatt skriftväxling.

Om sammanträde hålls, skall förberedelsen om möjligt avslutas vid detta. Om så inte kan ske, skall förberedelsen fortsätta genom skriftväxling eller vid ett nytt sammanträde. Lag (1987:747).

9 §

Om förberedelse skall ske vid sammanträde och den tilltalade är häktad, skall sammanträdet hållas inom en vecka från dagen för hans häktande, om inte längre uppskov är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter. Är den tilltalade ålagd reseförbud, skall sammanträdet, hållas inom en månad från dagen för delgivning av beslutet.

Är den tilltalade häktad och skall ett ytterligare sammanträde hållas, skall det ske inom en vecka från dagen för föregående sammanträdes avslutande eller, då han häktats därefter, från dagen för hans häktande, om inte längre uppskov är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter. Lag (1987:747).

Ändrad gm SFS 1981:1294

10 §

Har upphävts genom lag (2005:683).

Upphävd 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

11 §

Vid sammanträde får parterna ge in eller läsa upp skriftliga inlagor eller andra skriftliga anföranden endast om rätten finner att det skulle underlätta förståelsen av ett anförande eller i övrigt vara till fördel för handläggningen. Lag (1987:747).

12 §

Målsäganden skall föreläggas att inställa sig till ett sammanträde vid påföljd att han eller hon annars förlorar sin rätt att föra talan om brottet. Skall målsäganden infinna sig personligen, skall rätten också förelägga vite. En målsägande som skall höras i bevissyfte skall dessutom föreläggas att infinna sig personligen vid sammanträdet vid påföljd att han eller hon annars förlorar sin rätt att föra talan om brottet. Den tilltalade skall föreläggas vite. Rätten beslutar att den som är häktad skall inställas till sammanträdet. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

13 §

Uteblir båda parterna från ett sammanträde under förberedelsen, skall målet avskrivas. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

14 §

Uteblir en målsägande från ett sammanträde under förberedelsen, och har han eller hon förelagts att inställa sig vid påföljd att rätten att föra talan om brottet annars förklaras förlorad, skall en sådan förklaring ges, om den tilltalade yrkar det. Yrkas inte detta, skall målet avskrivas.

Första stycket tillämpas också när en målsägande, som förelagts att infinna sig personligen vid sammanträdet vid påföljd att han eller hon annars förlorar sin rätt att föra talan om brottet, inte följer föreläggandet.

Uteblir den tilltalade och har vite förelagts, får rätten i stället för att förelägga nytt vite besluta att den tilltalade skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till en senare dag. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

15 §

Kommer målsäganden eller den tilltalade tillstädes genom ombud, då föreläggande meddelats honom vid vite att infinna sig personligen, äge rätten i stället för att förelägga nytt vite förordna, att han skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller till senare dag.

16 §

Har vite förelagts part eller skall part hämtas till rätten och finnes hämtning ej kunna ske, må dock förberedelsen avslutas utan hinder av att parten kommit tillstädes allenast genom ombud eller uteblivit.

17 §

Uteblir en part från ett sammanträde under förberedelsen där en rättegångsfråga skall prövas, får frågan ändå prövas, om handläggningen av målet skall fortsätta. Lag (2005:683).

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

18 §

Då rätten enligt 14 § förklarat målsäganden hava förlorat sin rätt att tala å brottet, äge han hos rätten göra ansökan om målets återupptagande.

Ansökan om återupptagande skall göras skriftligen inom en månad från den dag, då beslutet meddelades. Uteblir målsäganden ånyo, vare hans rätt till målets återupptagande förfallen.

19 §

Om det är till fördel för utredningen i målet, bör rätten före sammanträde eller fortsatt skriftväxling tillställa parterna en förteckning över de frågor som bör tas upp under den fortsatta handläggningen.

Parterna skall före ett sammanträde sätta sig in i saken på sådant sätt att något ytterligare sammanträde för förberedelse om möjligt inte behövs. Lag (1987:747).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

20 §

Om det är till fördel för handläggningen av målet, skall rätten göra en skriftlig sammanställning av parternas ståndpunkter. Rätten får förelägga parterna att lämna underlag för sammanställningen. Parterna skall innan förberedelsen avslutas beredas tillfälle att yttra sig över sammanställningen. Lag (2005:683).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

21 §

Under förberedelsen må beslut meddelas i fråga om måls avvisande.

22 §

Huvudförhandling för handläggning av rättegångsfråga eller del av saken, som kan avgöras särskilt, får hållas även om förberedelsen av målet i övrigt inte har avslutats.

Är den tilltalade häktad, ska huvudförhandling påbörjas snarast och senast inom två veckor från dagen för förberedelsens avslutande eller, då han eller hon häktats därefter, från dagen för hans eller hennes häktande.

Är den tilltalade ålagd reseförbud, ska huvudförhandling påbörjas snarast och senast inom en månad från dagen för förberedelsens avslutande. Har reseförbudet meddelats därefter, ska tiden räknas från dagen för delgivning av beslutet. Lag (2010:575).

Ändrad gm SFS 1981:1294

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad 2010-06-15 gm SFS 2010:575, ikraft 2010-07-01, överg.best.

23 §

I fråga om kallelse till huvudförhandling skall 12 § tillämpas.

Om det finns anledning anta att den tilltalade inte skulle följa ett föreläggande vid vite att infinna sig personligen, får rätten besluta att han skall hämtas till huvudförhandlingen. Lag (1987:747).

Ändrad gm SFS 1987:747, ikraft 1988-01-01, överg.best.

24 §

Vid enskilt åtal tillämpas i övrigt 45 kap. 1 § tredje stycket, 2, 3, 5, 6, 8, 10 a, 12 och 17 §§.

Beträffande huvudförhandling i mål om enskilt åtal tillämpas bestämmelserna i 46 kap. med följande avvikelser:

1. I fråga om kallelse till huvudförhandling som återupptas efter uppehåll och föreläggande för part gäller det som sägs i 23 § i detta kapitel.

2. Om båda parterna uteblir från en huvudförhandling, skall målet avskrivas. I fråga om påföljd för målsägande som uteblir eller underlåter att infinna sig personligen samt om återupptagande av mål tillämpas bestämmelserna i 14–16 och 18 §§ i detta kapitel. Uteblir en part från en huvudförhandling där en rättegångsfråga skall prövas, får frågan ändå prövas, om handläggningen av målet skall fortsätta.

3. Då mål sätts ut till fortsatt eller ny huvudförhandling, får rätten i stället för åtgärd som avses i 46 kap. 12 § besluta att förberedelse skall äga rum på nytt samt meddela bestämmelser om detta. Lag (2005:683).

Ändrad 2000-04-27 gm SFS 2000:172, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad 2005-10-04 gm SFS 2005:683, ikraft 2008-11-01

48 Kap. Om strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot

Allmänna bestämmelser

Ändrad gm SFS 1968:193

1 §

Fråga om ansvar för brott, som hör under allmänt åtal, får under de villkor som föreskrivas i detta kapitel upptagas av åklagare genom strafföreläggande och av polisman genom föreläggande av ordningsbot. Föreläggande som nu nämnts träder i stället för åtal i den utsträckning som framgår av 3 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av detta kapitel meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1974:573).

Ändrad gm SFS 1954:432

Ändrad gm SFS 1966:249

Ändrad gm SFS 1974:573

2 §

Strafföreläggande enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till godkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötesstraff efter vad åklagaren anser att brottet bör föranleda. Under förutsättningar som anges i 4 § andra stycket får strafföreläggande avse villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter. Av 5 a § framgår att ett strafföreläggande också får omfatta ett enskilt anspråk som avser betalningsskyldighet.

Föreläggande av ordningsbot enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till godkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs ett bötesstraff efter vad som bestämts enligt 14 §.

Är brott förenat med egendoms förverkande, annan sådan särskild rättsverkan eller särskild rättsverkan i form av avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond, ska också denna föreläggas den misstänkte till godkännande. Detsamma gäller kostnad för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning som avser den misstänkte och som har gjorts för utredning om brottet. I fråga om sådan kostnad tillämpas bestämmelserna om särskild rättsverkan.

Är brott förenat med företagsbot ska också denna genom strafföreläggande föreläggas den misstänkte till godkännande. Lag (2010:575).

Ändrad gm SFS 1993:200, ikraft 1993-07-01

Ändrad gm SFS 1994:420, ikraft 1994-07-01

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1996:1462, ikraft 1997-07-01

Ändrad gm SFS 1996:1624, ikraft 1997-12-01

Ändrad 2006-05-03 gm SFS 2006:284, ikraft 2006-07-01

Ändrad 2010-06-15 gm SFS 2010:575, ikraft 2010-07-01, överg.best.

NJA 1994 s. 254 Som föreläggande av ordningsbot kan inte anses handling som saknar uppgift om bötesstraff. 48 kap 2…

3 §

Har ett föreläggande enligt detta kapitel utfärdats till godkännande inom viss tid, får frågan om ansvar för brottet tas upp på nytt innan denna tid har gått ut endast om den misstänkte har förklarat att han inte godkänner föreläggandet.

Har ett föreläggande godkänts, gäller det som en dom som har vunnit laga kraft. Lag (2000:299).

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

NJA 2011 s. 421 Det krävs inte prövningstillstånd i hovrätten vid överklagande av tingsrätts beslut i mål om klagan…

NJA 1994 s. 254 Som föreläggande av ordningsbot kan inte anses handling som saknar uppgift om bötesstraff. 48 kap 2…

Om strafföreläggande

Ändrad gm SFS 1968:193

4 §

Bötesstraff får föreläggas genom strafföreläggande beträffande brott, för vilket böter ingår i straffskalan, dock inte normerade böter. Det finns särskilda bestämmelser om föreläggande av bötesstraff för brott som har begåtts av någon som är under arton år. Bestämmelsen i 34 kap. 1 § första stycket 2 brottsbalken är tillämplig vid föreläggande av bötesstraff.

Villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter får föreläggas genom strafföreläggande i fall då det är uppenbart att rätten skulle döma till sådan påföljd. Detta gäller dock inte för brott som har begåtts av någon som inte har fyllt 18 år eller om det finns anledning att förena den villkorliga domen med en föreskrift om samhällstjänst.

Företagsbot får föreläggas genom strafföreläggande i fall då boten inte överstiger 500 000 kr. Lag (2006:284).

Ändrad gm SFS 1995:1162, ikraft 1995-12-01

Ändrad gm SFS 1954:432

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1976:1137

Ändrad gm SFS 1982:1123

Ändrad gm SFS 1988:820, ikraft 1988-07-01

Ändrad gm SFS 1991:241, ikraft 1992-01-01

Ändrad gm SFS 1993:200, ikraft 1993-07-01

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1996:1462, ikraft 1997-07-01

Ändrad 1998-06-24 gm SFS 1998:605, ikraft 1999-01-01

Ändrad 2006-05-03 gm SFS 2006:284, ikraft 2006-07-01

5 §

Strafföreläggande får inte utfärdas,om förutsättningar för allmänt åtal inte föreligger,

om i föreläggandet inte tas upp alla brott av den misstänkte, vilka enligt åklagarens vetskap föreligger till bedömning, eller

om målsäganden förklarat att han eller hon avser att föra talan om enskilt anspråk i anledning av brottet som avser annat än betalningsskyldighet. Lag (2006:284).

Ändrad gm SFS 1995:1162, ikraft 1995-12-01

Ändrad gm SFS 1975:670

Ändrad gm SFS 1986:120, ikraft 1986-07-01

Ändrad gm SFS 1986:649, ikraft 1987-06-01

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

Ändrad 2006-05-03 gm SFS 2006:284, ikraft 2006-07-01

Upphävd gm SFS 1954:432

5 a §

Har målsäganden anmält enskilt anspråk avseende betalningsskyldighet i anledning av brottet och är omständigheterna sådana att åklagaren enligt 22 kap. 2 § första stycket är skyldig att utföra målsägandens talan, skall också det enskilda anspråket föreläggas den misstänkte till godkännande. Lag (1994:1412).

Införd gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1995:1162, ikraft 1995-12-01

6 §

Ett strafföreläggande skall innehålla uppgift om

1. den åklagare som har utfärdat föreläggandet,

2. den misstänkte,

3. brottet med angivande av tid och plats för dess begående samt övriga omständigheter som behövs för att känneteckna det,

4. den eller de bestämmelser som är tillämpliga när det gäller brottet,

5. det straff och den särskilda rättsverkan, som föreläggs den misstänkte, och

6. det enskilda anspråk som föreläggs den misstänkte med uppgift om målsäganden och de omständigheter som anspråket grundar sig på. Lag (2000:299).

Ändrad gm SFS 1995:1162, ikraft 1995-12-01

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

7 §

Utfärdas ett strafföreläggande till godkännande inom viss tid, skall den misstänkte ges

1. upplysning om sättet för godkännande och om den tid som fastställts för detta, och

2. upplysning att, om godkännande inte sker, åtal kan äga rum efter utgången av den fastställda tiden. Lag (2000:299).

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

8 §

Ett skriftligt besked med strafföreläggandets innehåll och sådana upplysningar som anges i 7 § skall lämnas eller sändas till den misstänkte. Lag (2000:299).

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

9 §

Strafföreläggande godkänns genom att den misstänkte undertecknar och tillställer behörig mottagare en förklaring, att han erkänner gärningen och godtar det straff och den särskilda rättsverkan samt det enskilda anspråk som upptagits i föreläggandet. Närmare bestämmelser om vem som skall motta sådan förklaring meddelas av regeringen. Lag (2000:299).

Ändrad gm SFS 1995:1162, ikraft 1995-12-01

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1976:1137

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

10 §

Skriftligt godkännande av strafföreläggande, som inte avser villkorlig dom, får i den misstänktes ställe lämnas av den som är ombud för honom, om det till åklagaren inges fullmakt i original. Fullmakten skall, utöver vad som följer av 12 kap., innehålla

1. förklaring att ombudet har rätt att godkänna strafföreläggande på den misstänktes vägnar,

2. uppgift om det brott som godkännandet får avse, varvid skall anges brottets art samt tid och plats för dess begående, samt

3. uppgift om den högsta bötespåföljd, den särskilda rättsverkan och det enskilda anspråk som den misstänkte är villig att godta.

Har sådan fullmakt getts in till åklagaren, får ombudet motta handlingar i saken på den misstänktes vägnar. Lag (1996:1462).

Ändrad gm SFS 1995:1162, ikraft 1995-12-01

Ändrad gm SFS 1976:1137

Ändrad gm SFS 1994:1412, ikraft 1995-04-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1996:1462, ikraft 1997-07-01

11 §

Ett strafföreläggande kan också godkännas genom att hela beloppet betalas till den myndighet som regeringen bestämmer, utan att ett skriftligt godkännande skett, om föreläggandet avser endast böter, eller böter och särskild rättsverkan som innebär betalningsskyldighet.

Betalning enligt första stycket skall inte anses som ett godkännande, om det framgår att den misstänkte inte har avsett att godkänna föreläggandet. Lag (2000:299).

Ändrad gm SFS 1969:505

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad gm SFS 1994:420, ikraft 1994-07-01

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

12 §

Ett godkännande är utan verkan om det sker sedan åklagaren har

1. utfärdat stämning, stämningsansökan eller ett nytt strafföreläggande,

2. beslutat att inte väcka åtal för brottet, eller

3. beslutat att lägga ned eller inte inleda en förundersökning. Lag (2000:299).

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

12 a §

Om åklagaren finner att ett strafföreläggande, som har godkänts, innehåller en uppenbar oriktighet till följd av åklagarens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende, skall han, sedan den som har godkänt föreläggandet har getts tillfälle att yttra sig, besluta om rättelse av föreläggandet.

Rättelse får inte göras, om den som har godkänt föreläggandet motsätter sig det.

En rättelse får inte innebära att straffet höjs. Lag (1990:443).

Införd gm SFS 1982:1123

Ändrad gm SFS 1990:443, ikraft 1990-07-01

Om föreläggande av ordningsbot

Ändrad gm SFS 1968:193

13 §

Föreläggande av ordningsbot får utfärdas beträffande brott, för vilket ej stadgas annat straff än böter omedelbart i penningar och ej heller normerade böter och för vilket ordningsbot bestämts på sätt föreskrives i 14 §.

Bestämmelserna om föreläggande av ordningsbot äro icke tillämpliga, om särskilt villkor är stadgat för allmänt åtal. Lag (1968:193).

14 §

Regeringen får meddela föreskrifter om det högsta belopp, till vilket ordningsbot får bestämmas, och om andra begränsningar för användningen av föreläggande av ordningsbot.

Riksåklagaren väljer, i samråd med Rikspolisstyrelsen, ut de brott för vilka ordningsbot skall bestämmas.

Riksåklagaren bestämmer för olika brott ordningsbotens belopp. Därvid anges även grunder för beräkning av gemensam ordningsbot för flera brott. Om det finns särskilda skäl får riksåklagaren uppdra åt överåklagare som är myndighetschef inom åklagarväsendet att i fråga om vissa brott bestämma ordningsbotens belopp. Lag (2001:280).

Ändrad gm SFS 1974:573

NJA 1983 s. 709 Straffmätning vid ordningsförseelser.

15 §

Föreläggande av ordningsbot får icke utfärdas,om den misstänkte förnekar gärningen,

om i föreläggandet ej upptagas alla brott av den misstänkte, vilka enligt polismannens vetskap föreligga till bedömning, eller

om det föreligger anledning att antaga att talan om enskilt anspråk kommer att föras.

Föreläggande bör ej utfärdas, om det i annat fall kan antagas vara påkallat att åklagare prövar fråga om strafföreläggande eller åtal för brottet. Lag (1986:649).

Ändrad gm SFS 1975:670

Ändrad gm SFS 1986:649, ikraft 1987-06-01

16 §

Ett föreläggande av ordningsbot bör utfärdas i den misstänktes närvaro, varvid polismannen skall ge den misstänkte tillfälle att omedelbart godkänna föreläggandet.

Om föreläggandet utfärdas i den misstänktes frånvaro eller om en misstänkt, som är närvarande när föreläggandet utfärdas, behöver rådrum, får polismannen ge honom eller henne tillfälle att ta ställning till frågan om godkännande senare. Lag (2006:501).

Ändrad 2006-06-14 gm SFS 2006:501, ikraft 2006-07-01

17 §

Ett föreläggande av ordningsbot skall innehålla uppgift om den polisman som har utfärdat föreläggandet samt sådana uppgifter som avses i 6 § 2, 3 och 5. Bestämmelserna i 7–9, 11 och 12 a §§ gäller även i fråga om föreläggande av ordningsbot. Vad som sägs om åklagare i 12 a § skall därvid i stället avse polisman. Lag (2006:501).

Ändrad gm SFS 1982:1123

Ändrad 2000-05-30 gm SFS 2000:299, ikraft 2000-07-01, överg.best.

Ändrad 2006-06-14 gm SFS 2006:501, ikraft 2006-07-01

18 §

Finner polisman i omedelbart samband med att föreläggande av ordningsbot utfärdats och godkänts, att föreläggandet innehåller uppenbar oriktighet, och avser denna annat än att ordningsbotsbeloppet är för lågt, får polismannen, om det kan ske genast, utan hinder av 3 § andra stycket bereda den misstänkte tillfälle att stryka över godkännandet. Sker detta, skall föreläggandet återkallas. Nytt föreläggande får därefter utfärdas. Lag (1968:193).

19 §

Godkännes föreläggande av ordningsbot sedan åklagaren utfärdat stämning eller stämningsansökan, är godkännandet utan verkan. Sker godkännandet sedan strafföreläggande utfärdats, är godkännandet också utan verkan, om icke den åklagare som utfärdat strafföreläggandet förklarar, att godkännandet skall gälla, och återkallar strafföreläggandet. Lag (1968:193).

20 §

Föreläggande av ordningsbot får utfärdas även av åklagare, tulltjänsteman eller kustbevakningstjänsteman. De bestämmelser i detta kapitel som gäller polisman skall gälla även annan som får utfärda föreläggande av ordningsbot. Lag (2006:83).

Ändrad gm SFS 1974:573

Ändrad 2006-03-07 gm SFS 2006:83, ikraft 2006-04-01

Ändrad gm SFS 1968:193