Текст книги "Шведский эксперимент в демографической политике"

Далее Хьюлетт излагает политическую программу для Америки, включающую обязательный отпуск для родителей, гарантированный и бесплатный доступ детей и матерей к медицинской помощи, государственное обеспечение высококачественных услуг детских дошкольных учреждений, увеличение «инвестиций в образование», значительные жилищные субсидии для семей с детьми и т. д.

Это что-то напоминает, не так ли? И неудивительно: именно такими были доводы и основные положения программы, предложенной шведам в 1934 г. Альвой и Гуннаром Мюрдалями, хотя в данном случае отсутствует их радикальная, недвусмысленно социалистическая риторика. Тем не менее именно эта книга побудила бывшего председателя правления компании «Procter and Gamble» Оуэна Батлера заявить: «Вывод однозначен: если мы сегодня не будем более благоразумно инвестировать в наших детей, экономическое и социальное будущее нашей страны окажется под угрозой». Те же самые аргументы являются доминирующими в так называемой новой политике детства, обсуждаемой в Вашингтоне в связи с избранием Барака Обамы.

Одновременно «профилактическая социальная политика» стала объединяющим лозунгом для всех прочих американских сторонников перемен. Выдвигаются хорошо знакомые аргументы: помощь, оказываемая государственными чиновниками в более ранние периоды жизни, является менее затратной и более результативной, чем в более поздние; чем позже выявляются симптомы проблемы, тем больше издержек она влечет; «раннее вмешательство создает те же проблем, что и любая инвестиция в будущий рост – дивиденды приходят потом», и т. д., и т. п. Все это звучит в некотором смысле разумно, но конечным результатом будет кошмар бюрократического всевластия и фактически разрушение института семьи в Америке.

Еще в 1991 г. мы могли уловить тонкое дуновение неясно проступавшего впереди нового американского порядка. Консультативный комитет США по жестокому обращению с детьми и безнадзорности (U. S. Advisory Board on Child Abuse and Neglect), члены которого были назначены исключительно администрациями Рейгана и Буша, назвал жестокое обращение с детьми «общенациональной угрозой», добавив: «Никакая другая проблема не может сравниться с этой по своей способности вызывать или усиливать целый ряд социальных болезней». Ключевой вывод доклада Консультативного комитета состоял в том, что федеральное правительство и правительства штатов тратят слишком много времени на расследование предполагаемых случаев жестокого обращения с детьми; вместо этого федеральное правительство должно сосредоточиться на предотвращении жестокого обращения и безнадзорности еще до того, как они имеют место. Комитет рекомендовал федеральному правительству незамедлительно разработать национальную программу «домашних посещений» всех новоиспеченных родителей и их новорожденных детей сотрудниками государственной системы здравоохранения и дознавателями социальных служб, которые могли бы распознавать потенциальных виновников жестокого обращения и оказывать им социальную помощь.

Вдобавок к этому принципу «Бюрократа социальных служб – в каждый дом!» Консультативный комитет призвал к проведению «национальной политики защиты детей», в рамках которой федеральное правительство должно гарантировать всем детям право жизнь в безопасных условиях, и к созданию соответствующего аппарата для проведения в жизнь такой политики.

Разумеется, Хьюлетт права, когда говорит о слабых местах существующего ныне в Америке государства благосостояния: мы социализировали экономическую ценность детей, а соответствующие издержки предоставили по-прежнему нести родителям каждого ребенка по отдельности. США сегодня, как и Швеция в 1934 г., имеют незавершенную версию чистой модели государства всеобщего благосостояния. Она также права, когда указывает, что за это приходится платить: число американских детей, рождающихся в течение года в браке, стагнирует на протяжении десятилетий на уровне, на 30 % более низком, чем тот, который соответствует нулевому приросту населения. Американцы просто-напросто не вкладывают свои собственные время и деньги более чем в одного или двух детей главным образом потому, что оно того не стоит. (Да, общий уровень рождаемости подрос, но это произошло исключительно благодаря резкому росту числа внебрачных рождений: с 665 тыс. в 1980 г. до более чем 1600 тыс. в 2007-м; по-видимому, этот тип деторождения хорошо субсидируется нашей системой социальных пособий.)

Но альтернатива «шведскому решению» существует. Та самая, которую д-р Хьюлетт не хочет упоминать и которую Мюрдали шестьдесят лет назад отвергли как «не заслуживающую обсуждения». Эта альтернатива называется «свободное общество», на пути к которому мы не достраиваем до логического завершения государство благосостояния и общество зависимых путем распространения щупалец бюрократии, оплетающих каждого ребенка, а демонтируем то, что было понастроено до сих пор. Эта программа проста, радикальна и, исходя из вполне прагматических мотивов, антибюрократична:

1) прекратить принудительное, контролируемое государством образование, предоставив решение вопросов обучения и воспитания детей их собственным родителям и законным опекунам;

2) отменить законы о детском труде на том основании, что родители и опекуны лучше всего могут оценить, что соответствует интересам их детей и способствует их благополучию, – всяко лучше, чем государственные бюрократы в любом сочетании;

3) демонтировать государственную систему социального страхования и пенсионного обеспечения, опять-таки предоставив функцию защиты и жизнеобеспечения пожилых людей самим гражданам и их семьям.

Такие действия восстановят для родителей экономические выгоды от рождения и воспитания детей и таким образом положат конец тому противоречию, которое составляет ключевую характеристику незавершенного государства благосостояния.

Большинство комментаторов ответили бы на это, что такие действия невозможны, немыслимы в современном индустриальном обществе. Если мы предпримем такие реакционные меры, скажут они, то, с учетом нынешних реалий и сложности современного мира, результатом будет хаос.

В качестве ответа я бы указал на некоторые группы, тут и там встречающиеся в Америке, которые, благодаря то ли какой-то удивительной причуде истории, то ли политическому чуду, все еще живут на какой-нибудь из немногих «территорий свободы» и которые вполне выживают в таких «невозможных» условиях.

Одним из неожиданных, но интересных примеров может послужить Церковь амишей старого порядка, члены которой отражают все попытки правительства лишить их собственной особой образовательной практики (а именно обучения в школе только учителями-единоверцами и только до восьмого класса), интенсивно используют детский труд и из принципа отказываются от участия в государственной системе пенсионного страхования (Social Security) и медицинской помощи пенсионерам (Medicare), а также от государственных пособий фермерам. Амишам не только удается выживать в индустриальной рыночной среде – они процветают. Их семьи в три раза больше, чем средняя американская семья. В условиях честной конкуренции их фермы оказываются прибыльными «и в хорошие времена, и в плохие».

Их норма сбережений исключительно высока. Их методы ведения сельского хозяйства, для которых характерно разумное, заботливое землепользование и отказ от химикатов и искусственных удобрений, являются образцовыми с точки зрения любых экологических стандартов. В период, когда численность американских фермеров резко падала, сельскохозяйственные поселения амишей широко распространялись с первоначальной опорной территории в Юго-Восточной Пенсильвании на Огайо, Индиану, Айову, Теннесси, Висконсин, Миннесоту и еще дюжину штатов.

Вероятно, сравнительно немногие американцы решили бы жить так, как амиши, если бы им была предоставлена действительная свобода выбора. Но ведь никто не может с уверенностью сказать, какой была бы Америка, если бы ее граждане действительно были освобождены от бюрократического контроля над их семьями, установление которого началось более ста лет назад с возникновения принудительно посещаемых государственных школ.

Как бы то ни было, я абсолютно уверен, что в условиях подлинной свободы семьи будут более крепкими, дети более многочисленными, а мужчины и женщины более счастливыми и удовлетворенными. По мне, так этого достаточно.

Избранная библиография

I. Неопубликованные источники

Arbetarrörelsens Arkiv (Labor Movement Archive, Stockholm)

Alva and Gunnar Myrdal Clipping Collection (AGMC)

Alva Myrdal Archive (AMA)

Alva Myrdal Archive Letter Collection (AMAL)

Ernst Wigforss Colection (EW)

Eva Wigforss Collection (EVW)

Gunnar Myrdal Archive (GMA)

Gunnar Myrdal Archive Letter Collection (GMAL)

Gustav Möller Archive (GMÖA)

Per Albin Hansson Collection (PAH)

Preliminär förteckning över Alva och Gunnar Myrdal arkiv (1976)

Socialdemokratiska arbetarparti arkiv (SAP: Social Democratic Labor Party Archive, Stockholm)

Partistyrelsens protokoll, 1934—38

Verkställande utskottets protokoll, 1934—38

Verkställande utskottets bilagor, 1934—36

Socialdemokratiska riksdagsgrupp (Social Democratic Parliamentary Group, Stockholm)

Socialdemokratiska riksdagsgruppens förtroenderådets protokoll, 1935—37

Socialdemokratiska riksdagsgruppens protokoll, 1935—37

Riksarkivet (National Archives, Stockholm)

Papers of the 1933 Bostadssociala Utredningen (Social Housing Investigation), RA Komm Nr. 1423 (RA 1423), vol. F:l

Papers of the 1935 Befolkningskommissionen (Population Commission), RA Komm. Nr. 542 (RA 542), vols. 1—13.

Note from Alva Myrdal to the author, 23 July 1977

II. Опубликованные первичные документы

Protokoll från Sverges socialdemokratiska arbetarpartis

15:e Kongress (Stockholm, 3–9 April 1936). Stockholm:

Tryckerietaktiebolaget Tiden, 1937.

Riksdagens protokoll: Protokoll vid lagtima Riksdagsmötet och bihang till Riksdagens protokoll. 1931, 1935—39.

III. Интервью, взятые автором

Gunnar Myrdal, 8 March 1976 (Philadelphia)

Alva and Gunnar Myrdal, 20 July 1976 (Stockholm)

Gunnar Myrdal, 26 July 1976 (Stockholm)

Gunnar Myrdal, 30 July 1976 (Stockholm)

Alva Myrdal, 7 July 1977 (Stockholm)

Alva and Gunnar Myrdal, 29 July 1977 (Stockholm)

Alf Johansson and Brita Åkerman, 26 July 1976 (Stockholm)

Richard Sterner, 29 June 1977 (Stockholm)

IV. Прочие интервью (опубликованные и неопубликованные)

“Duktiga kvinnor,” Folket, 2 May 1936. Herz, Ulrich. “Intervju med Alva och Gunnar Myrdal

[Geneva, July 1970].” I fredens tjänst, pp. 109—46. Stockholm:

Rabén and Sjögren, 1971. “Myrdals vill ej ha många barn.” Vecko-Journalen, 5 April

1936. Nyhlén, Eric. Interview with Gunnar Myrdal (1973—?) GMA

96.2.1. Pehrsson, Kajsa. “Samtal med Alf Johansson.” An bo, June

1973, pp. 8—13.

V. Правительственные документы и публикации

В соответствии со шведской практикой публикации Statens

Offentliga Utredningen (SOU) перечислены здесь по темам, а не в алфавитном порядке или по авторам.

Radiotjänst. Acta ochfacta i befolkningsfrågan. Stockholm: Aktiebolaget Radiotjänst, 1935.

Radiotjänst. Prospekt för radiotjänsts kurs i befolkningsfrågan, 1935—36. Stockholm: Aktiebolaget Radiotjänst, 1935.

Radiotjänst. Studiebrev nrs. 1—11 i Serien ‘befolkningsfrågan.’ Stockholm: Aktiebolaget Radiotjänst, 1935—36.

SOU 1933: 14. Bostadsfrågan säsom socialt planläganingsproblem: Under krisen och på längre sikt. En undersökning rörande behovet av en utvidgning av bostadsstatistik jämte vissa därmed förbunden socialpolitiska frågor. Stockholm, 1933.

SOU 1934: 2. Finanspolitikens ekonomiska verkningar. Arbetslöshetsutredningen. Stockholm, 1934.

SOU 1935: 2. Betänkande medförslag rörande Ihn och ärliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer. Bostadssociala Utredningen. Stockholm, 1935.

SOU 1935: 49. Betänkande medförslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgen samt anordande av förbättrad bostadsinspektion i städer och stadsliknande samhällen m.m. Bostadssociala Utredningen. Stockholm, 1935.

SOU 1936: 12. Betänkande angående förlossningsvården och barnmorskeväsendet samt förebyggande mödra– och barnavård. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1936.

SOU 1936: 13. Betänkande angående familjebeskattningen. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1936.

SOU 1936: 14. Betänkande angående dels plannmässigt sparande och dels statliga bosättningslån. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1936.

SOU 1936: 15. Betänkande angående moderskapspenning och mödrahjälp. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1936.

SOU 1936: 46. Betänkande angående sterilisering. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1936.

SOU 1936: 51. Yttrande angâende revision av 18 kap. 13 strafflagen m.m. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1936.

SOU 1936: 59. Betänkande i sexualfrågan. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1936.

SOU 1937: 6. Yttrande i abortfrågan. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1937.

SOU 1937: 43. Betänkande medförslag rörande lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer, egnahem m.m. Bostadssociala Utredningen. Stockholm, 1937.

SOU 1938: 6. Beiänkande i nàringsfrågan. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1938.

SOU 1938: 7. Beiänkande angåendebarnbekladnadsbidrag, m.m. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1938.

SOU 1938: 13. Betänkande angående förvärvsarbetande kvinnors rätisiiga ställning vid âkîenskap och barnsbörd. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1938.

SOU 1938; 15. Beiänkande angående “landsbygdens avfolkning.” Befolkningskommissionen. Stockholm, 1938.

SOU 1938: 19. Yttrande med socialetiska synpunkter pä befolkningsfrågan. Befolkningskommissionen. Stockholm. 1938.

SOU 1938: 20. Betänkande angående barnkrubbor och sommarkolonier m.m. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1938.

SOU 1938: 24. Betänkande med vissa demograßska utredningar. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1938.

SOU 1938: 47. Betänkande angående gift kvinnas förvärvsarbeie, m.m. Kvinnoarbetskommitten. Stockholm, 1938.

SOU 1938: 57. Slutbetänkande. Befolkningskommissionen. Stockholm, 1938.

Statistiska Centralbyrån. Särskilda folkräkningen 1935/36, VI. Partiella folkräkningen i mars 1936: barnantal och döda barn i äktenskapen. Stockholm, 1939.

VI. Произведения Альвы и Гуннара Мюрдалей

Написанные совместно Альвой и Гуннаром Мюрдалями

Kontakt med Amerika. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1941.

Kris i befolkningsfrågan. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1934.

Написанные Альвой Мюрдаль

“A Programme for Family Security in Sweden,” International Labour Review 36 (June 1939): 723—63.

“Barnförsörjningen, I, II, III.” Tidevarvet, nos. 34–36 (August-September 1933).

“Befolkningsfrågan skall lösas genom ett rikare liv och bättre bostäder.” Nya Samhällei, 20 April 1936.

“Befolkningskommissionens arbet, 1935–1938.” Social Årsbok 1939. Stockholm, 1939.

“Bygg en stad i arbete, hälsa och skönhet.” Morgonbris, March 1935.

“Can Sweden Evolve a Population Policy?” American-Scandinavian Review 25 (Summer 1937): 114—18.

“Den återuppväckte befolkningsfrågan.” Social-Demokraten (Stockholm), 28 March 1941.

“Den nyere tids revolution i kvindens stilling,” In Kirsten GloerfeltTarp, ed.. Kvinden i Samfundet. Copenhagen: Martins Forlag, 1937.

“Den tomma sidan i befolkningspolitiken,” Morgånbris, March 1936.

“Del er blitt moderne å ha många barn!” Morgonbladet (Oslo), 24 October 1935.

(With Eva Wigforss and Edit Sköld) “Ett ord i rattan tid!” Vi, 29 January 1938.

“Fackföreningsfolket och befolkningspolitiken,” Fackföreningsrörelsen, 21 February 1936, pp. 296—99.

“Familjen göres om.” Morgonbris, 13 July 1933, pp. 13–15.

“Famitjen och krisen.” Vi, 22 February 1941.

“Familjens framtid – folkets framtid.” Den 20 September (1936) (A campaign brochure).

Familj och lön. Stockholm: Tryckeriaktiebolaget, 1937.

Föräldrarfostrans socialpedagogiska uppgifter och organisation, Stockholm: Marcus Boktryckeri, 1938.

“Hemmadöttrar.” Yrkeskvinnor, May 1937.

“Hurdan är den gifta lärarinnan?” Idun, 9 May 1936.

“Keeping Together and Looking Forward.” Yrkeskvinnor, 1 June 1937.

“Kollektiv bostadsform.” Tiden 24 (December 1932): 601–607.

“Kollektivhuset.” Hertha, January 1933, pp. 9—11.

(With Eva Wigforss, Signe Höjer, Andrea Andreen, and Carin Boalt) Kvinnan, familj en och samhället. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1938.

“Kvinnliga präster, landshövdingar och mera sådant.” Yrkeskvinnor, March 1938.

“Medborgarkunskap efter kön.” Morgonbris, June 1937.

Nation and Family: The Swedish Experiment in Democratic Family and Population Policy. New York: Harper and Brothers, 1941.

“Ofrånkomlig kvalitetsvärd av den nya generationen.” Tidevarvet, 6 Aprü 1935.

“Pojkar och flickor.” Morgonbris, March 1937.

“Population Trends in Densely Populated Areas.” Proceedings of the American Philosophical Society 95 (13 February 1951): 1–7.

Riktiga leksaker. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1936.

“Sexualfrågan under offentlig utredning.” SAP Information, February 1937, pp. 49–53.

Småbarnfostran. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1937.

Stadsbarn: En bok om deras fostran i storbarnkammare. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1935.

“The Swedish Approach to Population Policies: Balancing Quantitative and Qualitative Population Philosophies in a Democracy.” Journal of Heredity 30 (March 1939): 111—15.

“Swedish Women in Industry and at Home.” Annals of the American Academy of Political and Social Science 197 (May 1938): 216—31.

“3 000 barn dö årligen i onödan: Skillnaden i levnadsstandard ännu förförande stör i landet.” Social-Demokraten (Stockholm), 19 September 1936.

Towards Equality: The Alva Myrdal Report to the Swedish Social Democratic Party. Stockholm: Prisma, 1971.

“Uppfostran till ‘Äkta Quinnlighet.’” Idun, 25 February 1934, pp. 190–202.

“Vart tar pappa vagen?” Idun, 10 September 1938.

“Vem har råd att bli intellektuell?” Morgonbris, January 1937.

“Vem skall försörja barnen?” Tidevarvet, no. 31, August 1933.

“Vi föräldrar måste fostra oss.” Idun, 4 July 1936.

(With Viola Klein) Women’s Two Roles: Home and Work. London: Routledge and Kegan Paul, 1956.

“Yrkeskvinnans barn.” Yrkeskvinnor klubbnytt, February 1933, p. 63.

Написанные Гуннаром Мюрдалем

Against the Stream: Critical Essays on Economics. New York: Pantheon, 1972, 1973.

“Aktuella beskattningsproblem” Nationalekonomiska föreningens förhand lingar 8 (1936): 89—105.

“Allmänna och ekonomiska synpunkter på befolkningsutvecklingen.” Stenographic record in Nordisk Försäkringstidskrift: Årgången, 1936 (16). Stockholm: Paul Bergholm, 1936.

“A Worried America.” Address given to the Tenth Annual Meeting of the Lutheran Council in the U.S.A., Philadelphia, Pa. 11 March 1976.

Befolkningsproblemet i Sverge. Stockholm: Arbetarnas Bildningsförbunds Centralbyrå, 1935.

(With Gunnar Lange, Bengt Helger, Alf Johansson, Sune Lindström, Sven Wallander). Bostaden och vår ekonomi. Stockholm: Hyresgästernas Förlag, 1934. (With Uno Åhrén)

Bostadsfrågan såsom socialt planläggningsproblem under krisen och på längre sikt; en underso’kning rô’rande behovet av en utvidgning av bostadsstatistiken jämte vissa därmed förbundna socialpolitiska frågor. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1933.

“Bostadssociala preludier.” Reprint from Bostadspoîitik och samhällsplanering: Hyllningsskrifi till Alf Johansson. Stockholm: n.p., 1968.

“Den förändrade världsbilden i nom nationalekomien,” In Gunnar Myrdal and Herbert Tingsten, Samhällskrisen och Socialvetenskaperna. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1935.

Det svenska jordbrukets läge i världskrisen. Fåredrag vid landtbruks veckans allmänna sammanträde, 14 March 1932. Stockholm: Norrtelje, 1932.

“Familjesynpunkten på bostaden.” Andra allmänna Svenska bostadskongressen. Stockholm, den 29–30 November 1935: Föredrag, förhandlingar och beslut sienografiskt protokoll. Stockholm: Hyresgästernas riksförbunds, 1936.

“Industrialization and population” Economic Essays in Honour of Gustav Cassel. London: George Allen and Unwin, 1933.

“Jordbrukspolitikens svårigheter.” Nationalekonomiska föreningens förhandlingar (1938): 57–98.

Jordbrukspolitiken under omläggning. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1938.

“Jordbrukspolitik – planmässig och på längre sikt,” Konsumentbladet 22 (1935): 3f.

Konjunktur och offentlig hushållning: En utredning. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1933.

“Kontant eller in natura i socialpolitiken.” Nationalekonomisk Tidskrift 76 (1938): 69–91.

“Kosta sociala reformer pengar?” Arkitektur och samhalle, Stockholm: Bröderna Lagerström, 1932. Krise i befolkningsspørsmålet. Oslo: n.p., 1935.

“Lantbrukets bristande räntabilitet”, Svensk Tidskrift 18 (1928): 463—76.

The Political Element in the Development of Economic Theory (Vetenskap ochpolitik). London: Routledge and Kegan, 1953.

Population: A Problem for Democracy. Cambridge: Harvard University Press, 1940.

“Population Problems and Policies,” Annals of the American Academy of Political and Social Science 197 (May 1938): 200–215.

Prisbildningsproblemet och föränderligheten. Uppsala: Almqvist and Wiksell, 1927.

“Socialpolitikens dilemma, I,” and “Socialpolitikens dilemma, II,” Spektrum 2, no. 3 (1932): 1—13; 2, no. 4 (1932): 13–31.

“Socialpolitik in natura,” Första Maj (1938), pp, 31–32. SAP party brochure.

Sveriges väg genom penningkrisen. Stockholm: Natur och kultur, 1931.

Vad gäller striden i befolkningsfrågan? Stockholm: Frihets Förlag, 1936.

“Våra sociala syftlinjer,” Frihet, 1 September 1936.

“Vår losen är: hemmet, familjen.” Hits och Hard, September 1936.

(With Karl Arvid Edin, Rut Grubb, and Arvid Runestam) Vårt folks framtid. Stockholm: C. E, Fritzes Bokförlag, 1935.

“With Dictators as Neighbors,” Survey Graphic 28 (May 1939): 351—57.

VII. Мемуары

Erlander, Tage. 1940—49. Stockhohn: Tidens Förlag, 1973.

Ohlin, Bertil. Memoarer: Ung man blir politiker. Stockholm: Bonniers Förlag, 1972.

Wallander, Sven. Minnen. Del I: HSB: s ödenfrån 1920-talet till 1957. Stockholm: HSB: s Riksförbund, 1965.

Wigforss, Ernst. Minnen III: 1932–1949. Stockholm: Tidens Förlag, 1954.

VIII. Первичные опубликованные источники

A. Книги и памфлеты

Alegård, Gustaf. Befolkningsfrågan genom tiderna. (Studentföreningen verdandis småskrifter 301.) Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1926.

Andersson, John. Barnalsstringsfrågan och arbetarklassen. Gothenburg: John Andersson Förlag, 1916.

Asplund, Gunnar, Walter Gähn, Sven Markelius, Gregor Paulsson, Eskil Sundahl, and Uno Åhrén. Acceptera. Stockholm: Tidens Förlag, 1931.

Bergegren, Hinke. Kärlek utan barn. Stockholm: Ungsocialistiska Partiets Förlag, 1910.

Biorck, G. Vårt folk och vårframtid. Stockholm: Meden, 1940.

Bohlin, Torsten. Äktenskapets kris och förnyelse. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1933.

Borg, Folke. Ett döende folk: Synpunkter i befolkningsfrågan. Stockholm: Hugo Gebers Förlag, 1935.

Byttner, Anders. Vetenskap och politik i befolkningsfrâgan. Stockholm: Centrum-Information AB, 1939.

Cassel, Gustav. Liv eller död. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1935.

Dahlberg, Gunnar. Sverges befolkningsproblem. Special imprint by Tiden, no. 5. Stockholm: Tidens Förlag, 1930.

Debatt i befolkningsfrågan. Stockholm: n.p., 1935.

Edin, Karl Arvid, and Edward P. Hutchinson. Studies of Differential Fertility in Sweden. London: P. S. King and Son, 1935.

Ett genombrott. Den svenska socialpolitiken: utvecklingslinjer och framtidsmål. Stockholm: Tidens Förlag, 1944.

Guinchard, J., and G. Silén. En befolkningsgenerations reproduktions förmåga. Stockholm: K. L. Beckmans Boktryckeri, 1929.

Hofsten, Nils von. Ärftlighetslärans grunder II: Manniskan. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1931.

Hofsten, Nils von. Steriliseringsfrågan från rasbiologisk synpunkt. Stockholm: Svenska Föreningens för Pyskisk Hälsovård, 1933.

Hyrenius, Hannes. Livsvilja eller folkdöd. Lund: Sundqvist and Emond, 1941.

Karleby, Nils. Socialism inför verligheten: Studie over socialdemokratisk åskådning och nutidspolitik. Stockholm: Tidens Förlag, 1926.

Kooperativa förbundet. Befolknings – och familjerfrågor: Handledningförde kooperativa gruppernas och gillenas diskussioner. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag, 1935.

Linders, F. J. Vårt befolkningsproblem. Stockholm: P. A. Norstedtand Söner, 1930.

Lundborg, H. Befolkningsfrågan ur rashygiensk synpunkt: Den svenska bondeklassens betydelse. Sala: Sala-Postens Boktryckeri, 1928.

Lundborg, H. Västerlandet i fara: Befolkningsfrågor i biologisk och rahsygienisk betydsning. Gothenburg: Ernst V. Hansson Förlag, 1934.

Nyström, Anton. Fattigdom och barnalstring. Stockholm: Björckand Börjesson, 1911.

Öhrvall, Hjalmar. I vår befolkningsfrâga. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1917.

Ruben-Wolf, Martha. Fösterfördrivning eller förebyggande Stgärder. Stockholm: Förlagsaktiebolaget Arbetarkultur, 1931.

Sandler, Rickard. Samhället sådant det är. Stockhohn: Frams Förlag, 1911.

Silverstolpe, G. Westin. Folkmängd och välstånd. Stockholm: Bokförlaget Brand, 1926.

Sommarin, Emil. Befolkningsfrågan ochjordbruket. Lund: Gleerup, 1935.

Ström, Tord. Nu gäller det livet! Stockholm: Diakonistyrelsens Förlag, 1935.

Sundbärg, Gustav. Bevölkerungsstatistik Schwedens, 1750–1900: Einige hauptresultate. Stockholm: P. A. Norstedt och Söner, 1907.

Tonndorf, H. G. Befolkningsstagnation och kapitalbildning. Finanstidning reprint no. 6, 1936.

Trägårdh, Ivar. Civilisations dilemma och andra biologiska skisser. Stockholm: Holger Schiidts Förlag, 1934.

Welinder, P. J. Fattigdom och folkökning. Gothenburg: Arbetarekurirens Förlag, 1928.

Wickseil, Knut. Barnalstringsfrâgan: Föredrag, hallet vid nymalthusianska sällskapet. Stockholm: Federatives Förlag, 1925.

Wickseil, Knut. De sexual frågorna: Granskning af hrr Emil Svensens, Björnstjerne Björnsons samt professor Seved Ribbings brochyrer. Stockholm: Kungsholms Bokhandel, 1890.

Wickseil, Knut. Läran om befolkningen. Uppsala: Verdandi, 1880.

Wickseil, Knut. Några ord om samhällsolyckornas vigtigäste orsak och botemedel med särskilt afseende på dryckenskapen. Uppsala: n.p., 1880.

Wicksell, Sven. Ur befolkningsläran. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 1931.

Wigforss, Eva. Arbetsinkomst och familjeförsörjning. Stockholm: P. A. Norstedt and Söner, 1929.

Wigforss, Eva. Familjeförsörjning för industrinsarbetare. Fackföreningsrorelsen pamphlet no. 25, 1925.

B. Избранные статьи

Alegård, Gustaf. “Befolkningsforhållandena i olika lander.” Tiden 19 (November 1927): 407—17, (December 1927): 464—75.

Alegård, Gustaf. “Folkräkning och familjestatistik.” Tiden 23 (September 1931): 420—25.

Alegård, Gustaf. “Folkökning och krigsfara.” Tiden 20 (March 1928): 104—14.

Alegård, Gustaf. “Tysklands nativitetsfråga.” Tiden 22 (December 1930): 611—17.

Aspegren, Gillis. “Befolkningsteorin: Historisk.” Tiden 18 (1926): 155—67.

Bonnevie, Margarete. “Familje Ion eller ‘barnetrygd.’” Tidevarvet, no. 33 (August 1933).

Edin, Karl Arvid. “Födelsekontrollens inträgande hos de breda längren.” Ekonomisk Tidskriß 31 (1929): 123—52.

Edin, Karl Arvid. “Vårt moderna befolkningsproblem.” In Social Hygiene, pp. 80–83. Uppsala: Almqvist and Wiksell, 1927.

Gårdlund, Torsten. “BefolkningsfrSgan i dagens politik.” Tiden 29 (January 1937).

Gårdlund, Torsten. “Plannmässig socialpolitik.” Clarté, April 1937.

Grimlund, Otto. “Nägra ord i befolkningsfrågan.” Tiden 4 (1912): 272—77.

Hofsten, Erland von. “Kontant eller natura i socialpolitiken,” Clarté, April 1938.

Höjer, Axel. “Den s.k. preventivlagens otidsentlighet.” Tiden 19 (March 1927): 79–84.

Jerneman, Tor “Arbetsmarknaden och vSr befolkningsfråga, II.” Fackföreningsrörelsen, 7 March 1936.

Johansson, Alf. “Bostadsbehov och bostadsproduktion.” Tiden 22 (February 1930): 70–84.

Johansson, Alf. “Vad betala vi för bostaden?” In Gunnar Lange, Bengt Helger, Alf Johansson, Sune Lindström, Gunnar Myrdal, and Sven Wallander. Bostaden och vår ekonomi. Stockholm, Hyresgästernas Förlag, 1934.

Markelius, Sven. “Kollektivhuset.” In Arkitektur och samhälle. Stockholm: Bröderna Lagerström, 1932.

Mogård, Bertil. “Folkökning och försörjning,” Tiden 19 (June 1927): 218—23.

Montgomery, Arthur. “Befolkningskommissionen och befolkningsfrågan” Ekonomisk Tidskrift 41 (September 1939): 200—21.

Paulsson, Gregor. “Arkitektur och politik.” In Arkitektur och samhälle. Stockholm: Bröderna Lagerström, 1932.

Rehn, Gösta. “Dit befolkningsfrågan hunnit.” Clarté, June 1936, pp. 17–22.

Rehn, Gösta. “Socialpolitik 1937—11.” Metallarbetaren, October 1937.

Severin, Frans. “Fackföreningsrörelsen och befolkningsfrågan.” Tiden 19 (June 1927): 204—17.

Silverstolpe, G. Westin. “Malthus och nutidens nationalekonomi.” Tiden 19 (January 1927): 11–20.

Wicksell, Knut. “Befolkningsfrågans nuvarande läge.” Tiden 16 (June 1924): 193–208.

Wicksell, Sven D. “Folkmängden och dess förändringar.” Tiden 18 (December 1926): 321—34.

Wicksell, Sven D. “Sveriges framtida befolkning under olika förutsättningar.” Ekonomisk Tidskrift 28, no. 4–5, (1926): 91—123.

Wigforss, Enrst. “Provisorisk löneförbättring och familjeförsörjning.” SAP Information, March 1937, pp. 65–69.

IX. Вторичные источники

Ahlberg, Gösta. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen i Sverige, 1911–1950. Stockholm: Stockholms Kommunalförvaltning, 1953.

Åkerman, Brita, “For ett battre boende.” FORM 66, no. 6–7, (1970): 296—99.

Åkerman, Brita. “Goda grännar på 1920-talet – och på 70-talet.” Att bo, June 1973, pp. 18–23.

Alva och Gunnar Myrdal: Ifredens tjänst. Stockholm: Rabén and Sjögren, 1971.

Borgström, Georg. Malthus om befolkcningsfrågan. Stockholm: LTs Förlag, 1969.

Braatoy, Bjärne. The New Sweden: A Vindication of Democracy. London: Thomas Nelson and Sons, 1939.

Carlsson, Gösta. “The Decline of Fertility: Innovation or Adjustment?” Population Studies 20 (February 1966): 149—74.

Cervin, Ulf, “Kris i befolkningsfrSgan.” 1900-talet. tflr tids historia i ord och bild, pp. 45–50. Helsingborg: Bokfrämjandet, 1975.

Dahlstrom, Edmund, ed. The Changing Role of Men and Women. Trans. Gunnilla and Steven Aulerman. Boston: Beacon, 1962.

Det gäller vårt liv. Stockholm: Folkhuset, 1976.

Elmér, Åke. Från fattigsverige till välfärdsstaten. Stockholm: Bokibrlaget Aldus/Bonniers, 1963.

Elmér, Åke. Svensk socialpolitik, Lund: Liber-Läromedel, 1975.

Eriksson, Ingrid, and John Rogers. Rural Labor and Population Change: Social and Demographic Developments in East-Central Sweden During the Nineteenth Century. Stockholm: Almqvist and Wiksell, 1978.